Nyheter [2000-08-22]

Mellan nakendans och cirkusnummer

Nummers musikskribent, Matti Bye, har precis återvänt från Göteborg Dans och Teater Festival där han bland annat har försökt tolka musikens roll hos bandet The Tiger Lillies och deras häpnadsväckande varieté som inte liknar någonting annat. Är det egentligen en konsert eller en föreställning, frågar sig Matti.

Det engelska bandet The Tiger Lillies har funnits sedan 1989 och gjort sex CD-skivor sedan dess. De gjorde en ”Beatles” och åkte över till Tyskland med stor succé som följd. Under Göteborg dans och Teater Festival kunde mann höra dem spela i föreställningen Varité.
I den råder scenmusikens omvända logik. Man har iscensatt showen efter ett antal sånger och musikerna; bas, trummor, dragspel/sång, är den naturliga medelpunkten på scenen. Eller är det kanske egentligen  en konsert med variténummer? De använder projektioner, nakendans och klassiska cirkusnummer i en saligt rolig blandning som inte påminner om någonting.

Övernaturlig sång
Sångaren beskrivs som ”criminal castrati” och sjunger övernaturligt. En slags falsettsång i countertenorens register. Det är känsligt, dynamiskt – och teatralt naturligtvis. Han spelar samtidigt på ett litet dragspel och mikrofonen har han i hatten. Vitsminkad och oberäknelig är han, vår konferencier. Och bard på en och samma gång. Han sjunger som en operasångare som hoppat av tåget, blivit galen och självförbrännande och vill skrämmas. Rösten är det fjärde instrumentet, självklar och overklig på en gång.

Råromantiska sångtexter
Texterna är brutala skildringar från den undre världen. Det är rått och romantiskt. De andra två musikerna agerar lika mycket som de spelar. De tar på sig masker med rinnande blod, sätter eld på saker och lyfter från marken.
Trummisen spelar ovanligt tyst och känsligt, och att de har spelat länge tillsammans kan man förstå. Det är deras mikroskopiska nyanser i spelet som lyfter showen. De ackompanjerar de professionella cirkusartisterna på ett aktivt och finkänsligt sätt.

Kabaret och Music Hall
Det är väl inget fel att sätta ihop en kabaret för att få ut sina sånger till folket? Smart? Kanske. Men jag har då aldrig sett eller hört nåt liknande. De faller aldrig ner i den ”Tom Waitsiska” fåran utan påminner i såfall mer om en äldre, svunnen tid av tysk kabaret blandat med engelsk Music Hall.

Utmaning för ljudtekniker
Ljudet i salongen är ypperligt avvägt, allt kommer fram, från det minsta väsandet till det omåttliga skrikandet utan att nån gång bli smärtsamt. Och det är ingen lätt uppgift för ljudteknikern med den otroliga dynamik musiken i varitén innehåller.

Matti Bye

Share/Bookmark
Tyck till!

Så här tycker Nummers läsare