Om man ska bryta en illusion måste det först finnas en illusion. I förhandsmaterialet kring Palme har man kunnat läsa att publiken välkomas att drömma fram Olof Palme tillsammans med ensemblen.
Och det är ju en bra idé att göra en föreställning kring den politiker som de flesta i Sverige har en åsikt om, ett förhållande till.
Åsa, Julia, Fredrik och Emil presenterar sig just så. Som sig själva. Skådespelare till yrket, som ikväll hälsar just oss välkomna. Kostymen är en underbar 1970- och 1980-talsblandning. Lite sportig också – pjäsen Palme utspelas på en tennisbana med typiska idrottshallsskåp i fonden.
Grönt, lite småsvettigt, snyggt – snillrikt. Entréer och sortier görs genom dem. Bakelittelefoner ringer och högt uppe på väggen sitter Berit och Anna-Greta, pensionärsdockorna som dricker kaffe ut termos och kommenterar det som sker på scenen.
Palme på Uppsala stadsteater är en föreställning om processen att skapa en föreställning. Palme är inte en föreställning som drömmer fram Olof Palme. Den illustrerar visserligen en tid. Men är mer ett alibi för att få göra en föreställning om teater och vad som leder fram till en föreställning: funderingar som fötts under repetitioner, krav på att stryka föreställningen från tre timmar till 1 och 45.
Och tyvärr är det mer som att sitta på andra sidan glaset vid en squashbana än att höra studsarna i tennismatchen.
Men det ska också sägas att det är en liten fröjd att se Åsa (Forsblad Morisse), Julia (Marko Nord), Fredrik (Meyer) och Emil (Almén) processa fram en tid – komplett med Fem myror är fler än fyra elefanter, Pogo Pedagog och Farbrorn som inte vill vara stor – det tecknade barnprogrammet om Ragnar som jobbar på kontor, och så Ragnar i Ragnars fantasi. Fredrik Meyer illustrerar Ragnar/Olof på ett mycket rörande sätt.
Men att minnas barnprogram och sin skolgång är inte nog. Och det är först den allra sista scenen som berör, när Palme själv kommer till tals som ett spöke på en scen i Uppsala – och som en dröm om en tid när politik betydde något. När politik var ideologi och var viktig för alla. Också för barnprogrammen.
Loading ...
