Ett högt ståltrådsstaket avdelar scenen från publiken. Befinner vi oss utanför ett minerat område? Ja, i allra högsta grad.
Carsten (Jarle Hammer) har återvänt från kriget i Irak och är bjuden av sin gamle vän och lumparkompis Kim (Jakob Tamm) och hans tjej Iben (Ylva Nilsson) hem på middag. Kim och Iben har precis flyttat ihop i ett tryggt och lugnt bostadsområde. Men det som var tänkt att bli ett kärt återseende och en mysig middag förvandlas snabbt till ett minfält där allt som sägs blir till ett explosivt stoft.
Det visar sig att den hemvändande soldaten inte kan finna sig tillrätta i det vanliga borgerliga livet längre, och den polerade ytan i umgänget krackelerar. Många moraliska begrepp och livslögner skärskådas för att sedan brisera med en våldsam kraft. Hålen går dessvärre inte att fylla igen.
Scenografin av Johan Friberg bjuder på både konkreta och symboliska lösningar. Bakom ståltrådsstaketet är scenen fylld av tomma ölbackar som möjliggör många förvandlingar: från arkitektur till möblemang, från ordning till oreda, från det fasta till kaos. Scenens upplösning fortskrider på ett kongenialt sätt i samma takt som det mänskliga mötet havererar.
Det här är en mycket viktig pjäs, en pjäs om individens handlingsmöjligheter i ett samhälle utan moral. Hur förhåller vi oss egentligen till allt det som händer i vår globaliserade värld? Vissa av oss väljer att agera, medan andras ställningstaganden stannar vid moralisk indignation hemmavid. Kan vi uppfatta världen på samma sätt? Kan vi förstå varandra?
Vi får inga svar men vi får gå hem med desto mer att fundera på. Och det är som det ska vara. Teater som en angelägen del i samhällsdebatten, sin samtids spegel.
Teater Tamauer är kända för sina intressanta och kreativa uppsättningar. Denna gång är inget undantag. Anders Friberg står för både översättning och regi. Han håller ett samlat grepp om insceneringen där skådespelarna Jarle Hammer, Ylva Nilsson och Jakob Tamm utgör ett väl sammansvetsat team som får rollfigurerna och deras inbördes relationer att utvecklas på ett psykologiskt trovärdigt sätt. Du som vill ha mer av ett teaterbesök än bara underhållning ska absolut bege dig till Hem kära hem.
Loading ...
