Det går inte att ignorera förväntningarna som orden ”ung debutantpjäs” och ”nystartad teatergrupp” väcker. Tänk om Teater Zuxé är teaterns Taxi Taxi, tänker jag på väg till Alexandra Wiberghs, 20, och Zandra Hällströms, 23, debutföreställning. Bara lite äldre och inte tvillingar. Eller Dräpenhund, Lykke Li, Those dancing days …
Inte bara musikbranschen jagar the next big thing bland kidsen, mer traditionella kulturgenrer kan också kollras bort med ungdomslöftet (trots att det verkligen inte alltid ger avtryck på teaterrepertoaren).
Tyvärr kommer förhoppningarna kanske inte helt oväntat på skam. Om jag påpekar det välkända faktum att det för den mest erfarna bland kulturarbetare är ett dödsföraktande företag att vara manusförfattare, regissör och skådespelare på en och samma gång, är det inte svårt att räkna ut problemen med detta ambitiösa debutförsök.
Hällström och Wibergh möttes när de gick på Stockholms Elementära Teaterskola, och har lyckats fixa såväl repetitionstid i Dramatens lokaler som premiärtid på Teater Scenario. Deras ämnen passar fint in i denna fria scens tradition av personligt-politiskt och genus- och kroppsorienterat.
Men om Scenario skulle ha plantskoleambitioner liknande till exempel Jam, som groddat fram unga svenska scenförmågor som Shima Niavarani med konstnärlig coachning igenom produktionsprocessen, har det inte fungerat här. Den konstnärliga ledaren Daniela Kullman har visserligen handlett gruppen, men de hade behövt ett hårt bollplank och rejäla manusstrykningar: väck med oändliga upprepningar, övertydligheter, anakronismer och hela den ofrivilligt surrealistiska ramberättelsen av leka-kontor-leka-vuxen.
Kvar skulle ha kunnat bli friskt spel och scennärvaro, en kort fragmentarisk och fysisk performance av de personliga textbitar som kommer rakt inifrån två unga tjejers hjärnor. Nu-känsla och direkt dokuteater, självupplevd eller inte.
”Med sjöglimt” brukar det förhoppningsfullt heta i bostadsannonser. Det här är inte föreställningen som gör skäl för teatergruppens namn, men visst skymtar en guldglimt här och där. Kanske kan vi få se hela utsikten i framtiden.
Länk:
Allt fler föreställningar har bloggar nuförtiden men de är inte alla som känns lika relevanta. Läs om framväxten av Min spegelbild i dina ögon på Teater Zuxés blogg.