Operachef med flytHon har flyt, Folkoperans konstnärliga chef Mira Bartov. Men apropå att opera är som en scenkonstens vattenyta – där männen flyter överst som korkar – hävdar hon att Folkoperan hellre djupdyker än skvalpar på ytan.
Fördjupning [2009-01-21]

Operachef med flyt

INTERVJU. Av alla scenkonstens genrer är operan den absolut sämsta på jämställdhet, visade Teaterunionens utredning På spaning efter jämställdhet strax före jul. Nästan alla operachefer är män. Ett lysande undantag utgörs av Mira Bartov, konstnärlig chef för Folkoperan.

I jämställdhetsutredningen På spaning efter jämställdhet kunde vi läsa att operavärlden har sämst könsfördelning inom scenkonsten. Operan har bland annat 100 procent män som kompositörer och dramaturger, 92 procent av dirigenterna och 88 procent av librettisterna. Nästan alla operachefer i Sverige är män.
   Ett undantag är Folkoperans Mira Bartov, som dessutom nyligen utsetts till professor vid för scen och musik i Göteborg.


Vad tycker du om jämställdhetsstatistiken?
   –
Det är nyttigt att bli påmind om siffrorna, särskilt vad det gäller dirigenter och kompositörer. I mitt yrke finns det ju en hel del kvinnor, både som regissörer och operachefer, särskilt just nu.


Genusforskaren Vanta Hermele säger i en kommentar till jämställdhetsstatistiken att ”Om män är som korkar som alltid flyter uppåt är opera själva vattenytan, en extrem finkulturriktning och därför också ett manligt reservat.” Vad tycker du om den kommentaren, ligger det något i det?
   –
Det är möjligt att opera har hängt kvar i gamla konventioner längre än andra konstformer, särskilt på de större institutionerna. Men Folkoperan är en relativt bra förebild, den startades för att förnya operakonsten på alla möjliga sätt och har ju faktiskt haft en kvinnlig musikalisk ledare, dirigent och kompositör (som dessutom var en av grundarna) i 33 år. På Folkoperan djupdyker vi hellre än att ligga och skvalpa på ytan.


Du har sett till att Gian Carlo Menottis opera Konsuln sätts upp på två ställen i Sverige i vår. Dels gör Farnaz Arbabi sin operaregidebut med uppsättningen på din hemmascen Folkoperan, dels sätter du själv upp den med operaelever i Göteborg. Hur kommer detta sig?
   Det är olika skäl. På en skola anpassar man repertoaren till eleverna som går där och vad som kan bli en bra utmaning för just dem. Konsuln är en fantastisk opera som är stimulerande för den ensemble som gör den. Att den sätts upp på Folkoperan kommer sig av att jag länge spanat efter Farnaz Arbabi som regissör. När hon nämnde att hon ville göra något med Menotti tänkte jag direkt att Konsuln blir perfekt. Jag vet ju att Farnaz brinner för flyktingfrågan. Det är inte alla operor som har ett så spännande och viktigt ämne som Konsuln.


Konsuln skrevs för över 50 år sedan. Är den fortfarande aktuell?
   –
Det är fruktansvärt aktuell. Operan tillkom efter andra världskriget och beskriver ett kaotiskt tillstånd där människor på flykt försöker ta sig till demokratiska länder. Men de fastnar i byråkratiska labyrinter som reducerar människor till siffror och papper. Konsuln kommer nog tyvärr alltid att vara aktuell det kommer antagligen alltid att finnas krig någonstans i världen.


Vad har du för förväntningar på operavåren?
   –
Just nu har jag mest fokus på det egna huset. Det är ju första gången som jag har satt repertoaren och det ska bli spännande att se hur det här går. Tyvärr är det ju lågkonjunktur, men jag hoppas inte att det ska påverka publiken. Konsuln behandlar ett tungt ämne, men den är samtidigt mycket lätt att tycka om!


 


FAKTA
Konsuln i Göteborg har premiär den 13 februari, och KonsulnFolkoperan i Stockholm har premiär den 25 och 26 februari.

Ditte Hammar

Share/Bookmark
Tyck till!

Så här tycker Nummers läsare