Ojämställt på TeaterhögskolornaSkådespelarstudenterna Linda Kunze och Ulrika Ellemark har tröttnat på att de som kvinnliga elever åsidosätts under utbildningen. Därför skrev de ett brev till sina respektive Teaterhögskolor.
Fördjupning [2008-12-11]

Ojämställt på Teaterhögskolorna

JÄMSTÄLLDHET. "Mycket snack och lite verkstad". Det säger två studenter om jämställdhetsarbetet på landets Teaterhögskolor. Trots högtidstalen om likabehandling och jämställdhet, trots påkostade utvecklingsprojekt och genusanalys, så hamnar kvinnliga elever konstant på andra plats, menar de.

Jämställdheten släpar inte efter bara på landets scener – som den statliga utredningen ”Plats på scen” från 2006 slog fast –  utan också i den statligt finansierade utbildningen.


Ulrika Ellemark och Linda Kunze studerar tredje respektive andra året på Teaterhögskolorna i Malmö och Luleå. I oktober fick de nog. De kände sig behandlade som andra klassens medborgare och skrev därför ett brev till sina respektive skolor där de påtalade att kvinnor och män där inte får lika utbildning.
   I allt ifrån valet av dramatik – manliga dramatiker dominerar – till chansen att få bärande roller åsidosätts kvinnor konsekvent, hävdar de. Detta trots att resurser finns för att skapa en likvärdig utbildning och skolorna i sina utbildningsplaner skriver att ”likabehandling av studenter ska genomsyra all utbildning” och studiemiljön ”präglas av jämställdhet mellan könen”.
   Om inget görs innebär detta att kvinnliga skådespelarelever får en sämre utbildning än sina manliga klasskamrater, menar Kunze och Ellemark.


Brevet skrivs i ett läge då landets fyra Teaterhögskolor sedan två år deltar i utvecklingsprojektet ”Att gestalta kön”, där de båda brevskrivarna engagerat sig. I det projektet lyfts just de här frågorna fram. Här uppmuntras till kartläggning, analys och ifrågasättande. Allt i syfte att få skolorna att bli bättre på att göra aktiva och medvetna genusval.
   Men det är ”mycket snack och lite verkstad” menar Ellemark och Kunze och framhåller att det vare sig är resurserna eller kunskapen som saknas för att situationen skulle kunna se annorlunda ut.
   Något svar på sitt brev har de ännu ej fått från skolorna.
   –  Däremot har vi fått oerhört mycket positiv respons från studenterna. Även folk inom branschen och Teaterförbundet har hört av sig och gett oss sitt stöd, säger Kunze och Ellemark till Nummer.se. 
 
Vad anser ni behöver göras först och främst?
– Vi vill att skolorna arbetar fram en konkret handlingsplan för hur man ska gå vidare och som bör innehålla exempel och förslag på var det behövs mest åtgärder, och hur de åtgärderna ska se ut. Den bör även innehålla en tidsplan och utformas i samarbete med studenterna.


Kunze och Ellemark radar själva upp konkreta förslag på förbättring inom jämställdheten på scenskolorna. De kräver:



  • att Teaterhögskolorna väljer bort att jobba med en del av det klassiska materialet skrivet av män – som Tjechov och Shakespeare

  • att man jobbar med genusnyfiken rollbesättning

  • att man har återkommande diskussioner om jämställdhetsperspektivet i val av pjäser och uppgifter

  • att skolorna börjar föra statistik över alltifrån vilka pjäser som sätts upp, till anvisad repetitionstid för roller och sånger som studenterna åläggs jobba med

 


Nummer kontaktar de två Teaterhögskolorna för att höra efter varför de efter drygt två månader ännu inte svarat på elevernas brev. I Malmö hamnar samtalet hos Håkan Lundström, rektor för Konstnärliga högskolan.
   – Det har skrivits ett svar. Kommentarerna i brevet är felaktiga och stämmer inte med verkligheten, sammanfattar han sina intryck av brevets innehåll. Vi har varit väldigt aktiva i de här frågorna. Även om det alltid kan göras mera. 
   I Luleå meddelar rektorns kansli att brevet vidarebefordrats till prefekten för institutionen för språk och kultur. Men där svarar ingen på telefon.

Gert Lundstedt

Share/Bookmark
Tyck till!

Så här tycker Nummers läsare