Det är lätt att tänka sig att Soundtrack of your life kommer att kunna dra en publik till Uppsala stadsteater som kanske inte vanligtvis ser en kväll i salongen som den ultimata fredagskvällen. För vem vill inte veta vad som rör sig i huvudet på folk man möter på Ica?
Det handlar nämligen om autentiskt material från helt vanligt folk i din helt omedelbara närhet i den här föreställningen. Uppsala stadsteater efterlyste tillsammans med Musik i Uppland och Radio Uppland minnen, dråpliga, sorgliga, lyckliga, vanliga eller livsavgörande. Det enda kravet var att det skulle finnas en låt kopplad till minnet.
Det kom in många musikförknippade berättelser och några av dessa har i Linus Tunströms regi blivit en del av en minneskavalkad med efterföljande allsång.
Och visst är det lyckat, trots de allt för många tekniska problemen på premiärkvällen – något som säkert försvinner snabbt. Soundtrack of your life är en form av nummerrevy, bitvis rörande, oftast något man bara glider med i.
Några minnen står ut mer än andra, mycket beroende på den inneboende dramaturgin – och igenkänningsfaktorn – i dem.
Bland de roligaste, och mest drastiska är Leif Ove Åmans i ren femtonårssvarsjukefrustration kastade ölflaska, som kunde ha haft ihjäl Per Gessle och därmed ändrat musikhistorien, Hollywood och världsekonomin.
Lasse Eriksson minns tystnaden i ett hem där två pianister levde och här förför Ulla Kassius scenografi med två vita flyglar.
Orkestern får spela allt från Ja må du leva (eller som här: ”Jag, Maud och Eva”) till Flickorna på TV2 – och jag är svag för en levande orkester på scenen, särskilt en som dessutom har en klart bärande roll.
Ensemblen byter roller, genrer och kläder. Det går snabbt och det är roligt, genant och just så där mysigt som teater också kan vara. Men det berör inte på djupet. Och det är heller inte nödvändigt.
BONUS
Lyssna på minnen, både de som kom med i föreställningen och de som inte kom med.
Loading ...
