Visst låter det som ett PR-trick att anordna en budgivning om vilket operahus som ska få sätta upp ens nyskrivna opera, men samtidigt också helt i linje med hur kulturpolitikens vindar blåser. Att Magnus Lindmans och Fredrik Österlings nya opera – med arbetsnamnet Adornos Ande – bara kommer publiken till dels om någon producent anser att den är publikmässigt gångbar och därmed köper in den, är säkert något vi kan få vänja oss vid – om kommersialismen tillåts bre ut sig.
Men med tanke på att Lindmans och Österlings uppföljare till Näsflöjten har för avsikt att konfrontera ”samtida föreställningar och vanföreställningar om konsten och konstnärerna, genialitet och genusdebatt”, ser den ut att kunna hålla sig lika mycket i ropet som Näsflöjten gjorde sommaren innan kulturproppen damp ner. Särskilt som det apropå sexism- och genidebatt känns lovande att vi i denna nya opera kan komma att få se självaste Wiesengrund himself i sitt rätta, djuriska element.
Loading ...
