Bakom Norrlandsoperans nya genomsynliga glasfasader köar publiken till garderoben. Tisdag kväll och Västerbottensteatern gästspelar med Morbror Vanja i gamla delens svarta låda. Över restaurangen svävar ”Vita kuben” – ett rum för ljud- och videokonst där konstnärerna Leif Elggren och Kent Tankred svarar för innehållet. I nya operasalongen testas premiäroperan, Lycksalighetens ö, på publik under ett förberedande genrep.
Plats för drömmar
– Vi sökte ett svenskt verk och ville att det skulle vara skrivet före 50-talet. Lycksalighetens ö har en väldig massa bra musik och bygger på ett klassiskt svenskt diktverk – den svenska romantikens portalverk. Det är en saga, en dröm. Den har fantasin och försvaret för konsten och skönheten. Tematiskt kändes det väldigt tacksamt att öppna ett nytt operahus med – det ska ju vara platsen för drömmar, säger regissören Åsa Melldahl om valet av invigningsopera.
Instrumentalt rum
En månad tidigare promenerar jag i byggdamm över golvpapp med arkitekten Bertil Håkansson. Det är strax dags för steg ett i Norrlandsoperans invigningsvår: invigningen av konsertsalen. Vad är han mest nöjd med i huset?
– Konsertsalen, att det gått att förena de akustiska kraven med den omslutande formen, svarar han.
Ljust trägolv mot svarta stolar, ljusa väggar. Balkongen är välvd likt en cello, en bild för att rummet är ett instrument, det viktigaste av dem alla enligt Norrlandsoperans konsertmästare Jan Bjøranger. Om det rummet ger tillbaks är fel finns ingen möjlighet för musikerna att göra rätt.
Operasalongen är mörkare och känns mer intim. Teaterröda stolar, grå väggar, välvd röd balkong.
– Det är en väldigt bra byggnad med bra arkitektur. Det känns att man tagit tillvara gammal kunskap och gamla traditioner. Jag blev nästan överraskad av att det är så bra, säger Åsa Melldahl.
Nybildat danskompani
Invigningsoperan Lycksalighetens ö skrevs under andra världskriget av Hilding Rosenberg efter P.D.A. Atterboms romantiska sagospel från 1820-talet.
Astolf, på Norrlandsoperan i Patrik Forsmans gestalt, är kung i hyperboréernas land. Iklädd en osynlighetskappa får han lift av sopranvinden Zephyr (Lisa Gustafsson) genom rymderna till Lycksalighetens ö där drottning Felicia (Agneta Eichenholz) regerar isprinessa-klänning och gyllene gympadojor. Det säger klick mellan de unga tu och i en guldkantad Ikea family-tillvaro filmkysser de varandra. Diverse skålar i ungdomens källa undanröjer tidens gång. När Astolf förstår att hans upplevda tre månader i själva verket är 300 år beger han sig hem till verkligheten på bevingade hästen Pegasus. I Norrlandsoperans version gestaltas Pegasus av nybildade danskompaniet Nomo Daco – Northern movement dance company – som även hinner med några breakande nordanvindar. I verkliga världen hinns han i fatt av gamle gubben Tiden och så går det som det gått för alla de levande hittills – han dör.
Inte spelat på över 30 år
Verket hade urpremiär 1945 på Stockholmsoperan och har inte spelats sedan 60-talet. Åsa Melldahl menar att det inte är ett ovanligt öde för svenska operor, nästan bara Kronbruden har satts upp mer än en gång:
– Lycksalighetens ö hade ju nypremiär 1962, då spelades några föreställningar även om det inte var så många. Sedan dess har det väl inte varit läge för romantiken.
Kanske är det först nu idag då postmodernismen öppnat väg för fantasifullhet och stilblandningar som romantiken fungerar. Den ironiska perioden har passerat. Det har nog länge funnits en handfallenhet för romantiken i Sverige, säger hon.
Kung mot kung
Lördag den andra mars ska linor för svävande sångare fungera. Norrlandsoperan, som sedan starten 1974 huserat utspritt över Umeå, i sin ombyggda brandstation och i ett Folkets hus med mindre lämpliga akustiska förutsättningar, har nu väntat klart på sitt alldeles egna operahus. Och under invigningsföreställningen får sagans kungapar Astolf och Felicia kungligt sällskap i salongen av kungaparet Bernadotte som tidigare på dagen förrättat invigningen.
Loading ...
