Vad är det som pågår i Örebro?
TEATERBRÅK. Länsteatern i Örebro avbröt i veckan sitt samarbete med författaren Marcus Birro på ett uppseendeväckande vis. I ett pressmeddelande uttrycks missnöje med Birros dramatisering av före detta fotbollsproffset Martin Bengtssons självbiografi I skuggan av San Siro. Om det är en sumpad deadline, bristfälligt innehåll eller Birro som person som givit Länsteatern kalla fötter är oklart.
På sin blogg skriver i alla fall Birro att ”den här soppan stinker”, och menar att ansvariga på teatern har haft en arrogant attityd till honom sedan teaterchefen Lars Johansson slutade 2008. En av kontaktpersonerna ska ha sagt att Birro har syns för mycket i medierna, och en annan ska ha tyckt att manuset blev ”för mycket Marcus Birro”.
Visst har Birro en förmåga att hamna i offentliga gräl – senast var det Aftonbladets chefredaktör Jan Helin som befanns i andra ringhörnan. Men oavsett Birros temperament, borde inte Länsteatern i Örebro kunna hantera sina författare med lite värdighet, och se till att dämpa eventuella magplask i det tysta? En gissning är att det är teaterns interna problem som spökar. I en intervju i Nerikes Allehanda talas det om kris. Förra konstnärliga ledaren Gunilla Orvelius menar att det delade ledarskapet mellan henne själv och Lars Johansson aldrig fungerade och att organisationen är tungrodd. Fortfarande har ingen ny teaterchef utsetts för Länsteatern i Örebro.
Kittlande om kaffekokaren Allan Edwall
BOKSLÄPP. I maj släpps Då kan man lika gärna kittla varandra – en bok om Allan Edwall. Journalisten Johan Erlandsson har i intervjuat ett 80-tal personer som kände den mångsidige skådespelaren som gick bort 1997.
Förlaget Atlas presenterar boken som en ”skildring av svensk teater- och filmhistoria och ett porträtt av svensk teaters kanske största personlighet och idealist”, exemplifierat med att medan kollegan Max von Sydow tjänade miljoner i Hollywood stod Edwall och kokade kaffe till publiken på sin Teater Brunnsgatan Fyra i Stockholm.
Bruno på besök
FINFRÄMMANDE. Antagligen har du sett honom som självaste Hitler i Oliver Hirschbiegels film Undergången från 2004. Kanske som kringströvande ängel i ett svartvitt Västberlin i Wim Wenders film Himmel över Berlin från 1987. Eller så har du haft turen att få se honom på någon tysk teaterscen (till exempel Berliner Schaubühne som han var med och grundade tillsammans med Peter Stein) under de sisådär fem decennier som hans karriär sträcker sig över.
Jo, vi talar alltså om den schweiziske skådespelaren Bruno Ganz. Och han talar med dig, om du vill. För den 4 april medverkar han i ett publiksamtal vid Sverigepremiären av den shweiziska filmen Vitus där han har en roll. Dagen efter kommer han till Dramaten för att tolka texter av sin mytomspunne landsman Friedrich Glauser.
Trazan och Banarne återuppstår
KLIMATTEATER. Svenska barn blir deprimerade av alla larm om drunknande isbjörnar. Men nu ska Trazan och Banarne ingjuta hopp hos alla unga själar. Riksteatern och Naturskyddsföreningen har slagit sig ihop och presenterar familjemusikalen Banankontakt om klimatkris, konsumism och vänskap.
Upphovsmän är Lasse Åberg och Janne Schaffer, och djungelkojan, dess invånare och låtarna kommer att kännas igen – puh, säger du som saknat hits som Banankontakt och Zvampen – men manuset är nytt och självklart klimatsmart.
Smutsiga händer i örat?
RADIOTIPSET. På fredag kan du ha filosofen Jean-Paul Sartres händer i öronen. Radioteatern ger nämligen hans pjäs Smutsiga händer – som skrevs efter andra världskriget och har kallats politisk deckare – i regi och radiobearbetning av Martin Jonols.
I rollerna hörs Richard Turpin, Frida Röhl, Joel Spira, Lars Amble, Tess Paulsen, Tommy Andersson, Duncan Green, Per Myrberg, Nils Eklund och Douglas Johansson. Och som grädde på moset får du också höra monsieur Sartre himself tacka nej till Nobelpriset i litteratur 1964, och Max von Sydow läsa ur Sartres självbiografi.
Sexpoängaren Shyfferts sista försvarstal
TV-TIPSET. Den 23 maj direktsänder SVT Henrik Schyfferts föreställning The 90’s – ett försvarstal från Cirkus i Stockholm. Det blir självaste avskedsföreställningen på en turné som fått publik och kritiker att jubla i ett och ett halvt år. Nummers recensent blev till exempel alldeles till sig på smygpremiären i Göteborg 2007: sex betyg av fem försökte hon dela ut åt mannen som överträffar Jonas Gardell i svart humor.
Schyffert går även in under vinjetten bloggtipset, som en av de Dramatenbloggande medlemmarna i Killingänget den här veckan. Värt att kolla in kanske ännu mer för de andra killingarnas inlägg, som när Martin Luuk ger vilse i pannkakan en ny innebörd eller Tomas Alfredson berättar om byggandet av maskinen med stort M.
Veckans Nummertumme upp …
… gör vi för orädda Masthuggsteatern, som har startat ett laboratorium för sceniska experiment. Projektgruppen XYZ blir först med En föreställning om ingenting som har premiär den 4 april. I ett pressmeddelande berättar manusförfattaren Fredrik Glahns glatt att han inte haft någonting att berätta, att repetitionerna fick börja med ”etthundratretton sidor galenskap, helt utan logik eller dramatik”. Resultatet av det blev ”ett någonting som blev skrämmande likt verkligheten”. Friskt vågat!
Veckans Nummertumme ner …
… det faktum att om det nu är kultursponsring som ska vara den fantastiska lösningen för kulturens överlevnad – snarare än statliga kulturbidrag – så ser det skralt ut i dessa kristider när just sponsring inte verkar stå högst på företagens priolistor. Vi ser just nu indragen kultursponsring i både Skåne och Dalarna.
Och apropå Dramatenbloggen: ”Jag bloggar inte. Skriver jag ska det vara ordentligt språk och inget fjant”, säger regissören och före detta Dramatenchefen Staffan Valdemar Holm apropå att nya Dramatenchefen Marie-Louise Ekman låter sina medarbetare blogga. Och så tillägger han för säkerhets skull: ”Det är väl också typiskt för teatern att man börjar blogga tre år försent.” (SvD 2/4). Där satt den, kängan.
Loading ...
