Performancefestivaler i norr
LEIF + MADE. Nyligen avslutade Tuppfestivalen i Uppsala är bara en i raden av begivenheter på temat performance. Nummer som nyss kartlade svenska performance- och experimentella scener gläds nämligen åt nyheten att det i Norrland planeras flera festivaler i genren.
Den 16–17 maj kör sprillans nya performancefestivalen med det lågmälda namnet Leif igång i Luleå. Fokus ligger på konstnärer från regionen och stämningen ska enligt festivalgeneral Johannes Blomqvist vara mysig och intim. Nummer har stora förväntningar på denna uppstickare, inte minst tack vare alla sköna, långa titlar på repertoaren. Ann Pajunens föreställning heter Lyssna nu för snart dör jag (tror jag), Nina Sigurds drämmer till med Livet är aldrig svårare än dina tvättmöjligheter, och Sofia Breimos bidrag kallas Äventyret – alla får vara med. Nej förresten, det får de inte. Räck upp handen, den som inte blir nyfiken!
Mer performance blir det som bekant redan före det, när Norrlandsoperan ordnar återkommande festivalen Made den 6–9 maj. En stor blomsterscen byggs upp utomhus av Galleri Verkligheten och konstnärkollektivet Ugly Cute. Där vankas musik och performance under rubriken ”Identity just – om attityd, djup, yta, fejk och sanning”. Queerprinsessan Malin Hellqvist Sellén är med och garanterar valuta för biljettpengarna. Hon visar sin senaste koreografi Rosa löften som imponerade stort på Nummers recensent i höstas. Verket dansas av Marianne Kjaersund och lyfter dansbandskulturen till en ny nivå: föreställningar om töntighet, scenkostymer och fulkultur brottas smidigt ner på MHS-manér. Det kan även ses på Inkonst i Malmö den 12 maj.
Robert Gustafsson återuppstår som Roland
DANSBANDSTURNÉ. Och det slutar inte med Malin Hellqvist Sellén när det gäller att intressera sig för dansband som scenkonsttrend. Allas vår slapstickkung Robert Gustafsson jobbar också för genrens heder. I sommar ger han sig ut på turné som sin gamla karaktär Roland från Värmland. Den obetalbare mesen från Killinggängets kortfilm Torsk på Tallin ska alltså dra på sig den lilla midjekorta och riva av klassiker som Syster Jane och Leende guldbruna ögon sommaren lång.
– Vi tar detta på allvar och dansen är nummer ett, lovar Gustafsson som beskriver sig själv som ”foxtrottkille”.
Att satsningen är seriös märks inte minst genom att värmländske Roland ackompanjeras av idel prominenta gästband: Thorleifs, Black Jack, Date, Scotts, Arvingarna, Lasse Stefanz och en rad andra band med Z i namnet kompar filmhistoriens raraste hockeyfrilla i sommar.
Birro är tillbaka
URPREMIÄR. Trots debaclet på Länsteatern i Örebro som Nummer rapporterade om nyligen är Marcus Birro återigen aktuell som manusförfattare. På Nomadteatern i Eskilstuna har samarbetet fungerat bättre: det har nämligen bestått av Birro och skådespelaren Mikael Eriksson – som tillsammans tidigare har skapat pjäsen Svarta vykort.
De förbereder nu Vi håller ett rum i helvetet åt dig också och för regin står Pelle Wistén, som även han har uttolkat Birro förut. Urpremiär 8 juni.
Eld i Eskilstuna
FRINGE. Mera Eskilstuna: i slutet av augusti blir det nordisk Fringefestival i den sörmländska staden. Fringefestivalen startades i Edinburgh av de teatergrupper som inte fick plats på Edinburgh International Festival 1947 i form av en egen scen i festivalens utkant (fringe = ”utkant”). Den har fått uppföljare runt om i världen och nu är det dags för en skandinavisk version.
Alla möjliga och omöjliga scenkonstformer ska samlas och nötas mot varandra i vad som beskrivs som annorlunda, roliga, bisarra och kanske burleska inslag. Arrangörerna lyfter särskilt fram gycklarna i gruppen Trix som jobbar med eld och akrobatik.
Brott och straff i radiobearbetning
RADIOTIPSET. Backa Teaters prisbelönta tolkning av Brott och straff som Nummers Linda Isaksson beskrev som en ”den sammanlagda styrkans föreställning” där hela ensemblen ”kokar över av begåvning och input” har snart nypremiär.
Men först kan succéföreställningen avnjutas i radio! Första delen av tre i radiobearbetningen sänds den 1 maj och ingår i Sveriges Radios Rysslandssatsning.
Några dagar senare är det nypremiär för den fysiska föreställningen på Backa Teater, och den ska också visas på Teaterbiennalen i Borås i juni.
Jämställdhetssatsning bland scenkonstchefer
UTBILDNING. 2006 års statliga utredning Plats på scen och Vanja Hermeles rapport I väntan på vadå är två exempel på att det politiska projektet jämställdhet inom scenkonsten är här för att stanna. Vi kunde också konstatera att utredningar och utbildningar ger resultat när vi räknade ledare på svenska scener i början på året (listan har naturligtvis ändrats sedan dess, håll dig uppdaterad genom att läsa Ledarskapslistan 2009 här).
Häromdagen kom ett nytt konkret exempel, när Teaterförbundet, Svensk Scenkonst och Sveriges Yrkesmusikerförbund avslöjade att man har startat en gemensam jämställdhetsutbildning för de högsta cheferna i branschen. Tolv kvinnor och män på konstnärliga ledar- och vd-stolar är utvalda. Vilka namn det rör sig om är av oklar anledning inte officiellt. Målet med utbildningen är att uppnå en mer jämställd rollbesättning och gestaltning på scen.
Sture Carlsson på Svensk Scenkonst menar att utbildningen är unik, och att något liknande inom näringslivet hade inneburit en helt annan, jämställd arbetsmarknad. Projektet finansieras av Kulturrådet.
Färre Dramatenbesökare
PUBLIKSIFFROR. Dramaten tappar besökare. Beläggningen har under år 2008 minskat från 77 till 68 procent jämfört med 2007. Det betyder att också biljettintäkterna minskat. Totalt antal besökare var 226 049 mot 259 390 år 2007.
Nummertummen upp
PRIS. Magnifika skådespelaren Harriet Andersson, som tidigare i år fick hederspriset på Guldbaggegalan, har nu också belönats med guldmedalj för utomordentlig konstnärlig gärning av Teaterförbundet. Och Christina Molander, Moderna Dansteaterns chef och konstnärliga ledare har av Stockholms stads kommunstyrelse utsetts till 2009 års mottagare av Stockholms stads Bellmanpris. Nummer hurrar för båda damerna!
Nummertummen ner
LÖNER. En fet tumme ner för taskiga skådespelarlöner! På Dramatens blogg lät i veckan Alexandra Rapaport lönebeskedet tala för sig självt. Smart markering apropå en deprimerande verklighet där skådisar förväntas jobba hårt för blygsamma pengar. Meditera en stund över det faktum att det här exemplet alltså gäller den stora guldinfattade nationalscenen, och vad det då säger om villkoren för övriga mindre och fria scener …
Loading ...
