Hela Sverige
Årets tekniska hjälpmedel
Mygga/mikrofon: ”Uppmickade” viskar skådespelarna fram sina repliker i ett ekande scenrum. Det började redan med Riks Dramas Någon kommer att komma (2002)och 2003 har vi bland annat kunnat se det i Judiska teaterns Spoonface Steinberg, Norska Nationalteatrets Vinterförvaring samt Byteatern i Kalmars The sound of a body.
Det är lite upphetsande och kittligt att ta del av. Som om man delges en intim hemlighet helt offentligt.
Årets minoritet
Kvinnliga teaterchefer på institutionsteatrarna. Efter att Regionteatern Blekinge Kronobergs Ingrid Kyrö slutar p g a pension, återstår bara 2 kvinnliga teaterchefer av sammanlagt dryga 40-talet, uppger SVT:s program Kulturnytt i december. Dessa är Dalateaterns Astrid Assefa samt Elisabeth G Söderström på Norrbottensteatern som dock slutar vid årsskiftet – för att ersättas av en man (Erik Kiviniemi).
Även Bohusläns teater & Älvsborgsteatern (Västsvenska Teater & Dans AB) har en manlig chef, Ronnie Hallgren, trots att teatern har en aktiv jämställdhetsplan, konstaterar Nummer.
Årets scenmat
Om förra årets scendjur var älgen, så är årets scenmat kött. Förutom självklara Pölsan på Västerbottensteatern kan nämnas Älskade kött på Dramalabbet i Stockholm medan Teater Travers körde sin Köttes lusta på Etnografiska museet i samma stad. Och blickar vi framåt så har vi Mammas köttbullar på Hagateatern i Göteborg till våren. Korts sagt, två pjäser som förespråkar köttätandet och två som ifrågasätter det. Ska vi tolka det som att kötttrenden står på 50/50?
Årets inspirationskälla
Ovanligt många pjäsmanus baserade sig på skönlitterära böcker detta år, en tradition som hittills mest har funnits inom barnteatern. Bland många böcker/föreställningar kan nämnas Dostojevskijs Idioten på Stockholms Stadsteater, H.Söderbergs Doktor Glas på Vasateatern i regi och med medverkan av Thorsten Flinck, M.Niemis Populärmusik från Vittula på bl a Västmanlands länsteater, Viirus och Wasa teater i Finland samt dessutom som turnerande berättarföreställning med skådespelaren Stig Östman, T. Lindgrens Pölsan på Västerbottensteatern, H.Mankells Tea-bag på Upsala Stadsteater, Majgull Axelssons LisaLouise med nypremiär på Västmanlands länsteater, M.Fredrikssons Simon och ekarna med nypremiär på Folkteatern och Benny Haags Ondskan efter Jan Guillous roman som har passerat 500 föreställningar sedan premiären.
Årets tema
Politik – igen. Den navelskådande familjeonanin har fått stå tillbaka medan antalet pjäser med starkt politiskt tema knappast avtagit sedan förra årets frekvent förekommande kravallerpjäser.
Av många pjäser kan nämnas Göteborgs stadsteaters Frigiven – om Göteborgskravallerna (igen), Dramalabbets Älskade kött – om djurrättsaktivister, Teater tribunalens Ondskans axel – om Palestinakonflikten, Riks Dramas Kyla – om nynazismen samt Moments Orkestern – om judeutrotningen under andra världskriget.
Årets himlaväsen
Om man begränsar sig till Riks Gästspel/Riksteatern, så är ängeln på stark frammarsch.
Under hösten 2003 turnerade Cecilia Frode med sin Ängelen och inför våren 2004 tar samma Riks Gästspel ut ytterligare änglar på turné; Norrbottensteaterns Ängel samt Länsteatern i Örebros Änglar i Amerika. Anar vi en smygreligiös sida hos nämnda teater?
Årets teaterkloning
SMOT, Smålands musik och teater som från och med spelåret 2003-2004 kommer att bestå av tre delar: en talteatersektion, en nyinrättad musikteater för barn och ungdom och en dansteater, även den inriktad mot den yngre publiken.
Årets Norén-debutant
Regissören Claes Lundberg som i mer än 15 års tid har regisserat enbart svensk klassisk och samtida dramatik (Strindberg, Dagerman, Stig Larsson, Mattias Andersson), men inte begick sin Lars Norén-debut förrän 22 februari 2003 då Hämndaria hade premiär på Östgötateatern.
Årets antiklimax
Kritikerna väntade, publiken väntade, men Riks Dramas Människor på skithotell (regi: René Pollesch) sköts upp och sköts upp – för att till slut aldrig bli av. Anledning: Skådespelerskan Stina Rautelin skadade vadmuskeln och p g a föreställningens speciella karaktär, där rollerna bygger på skådespelarnas egna erfarenheter, var det aldrig aktuellt att fixa en ersättare.
Årets roliga pressgrodor i teaterartiklar
”Vem är rätt för Virginia Woolf?” (TT Spektra)
”Dick Turpin regisserar Ondskans axel” (Metro)
Nämnas kan också en intervju med skådespelerskan Elin Klinga som illustreras med en bild av dåren Alex i Kubricks A Clockwork Orange. (Metro)
Norr-och Västerbotten
Årets vågspel
Vi spelar inte! Vi spelar inte! sa Norrbottensteaterns chef Elisabeth G. Söderström i våras om teaterhösten. Det gör ni visst det, sa Kulturrådet. Så då blev det så.
Det var inte bara på scenen som vågorna gick höga i Shakespeares Stormen. Hela teatern var i rejäl gungning. Till ny chef efter Söderström utsågs lämpligt nog Erik Kiviniemi som, förutom teaterchefsposten i Vasa, också har kaptenserfarenhet från SVT:s Rederiet på meritförteckningen.
Årets ”Äntligen!”
Sedan år 2000, minst, har det glunkats om att Sälteatern i Skellefteå ska göra Eric Bogosians Suburbia. Till hösten. Nej, till våren blir det. Definitivt. Eller?
Hösten 2003 blev det äntligen av i ett lyckat samarbete med Västerbottensteatern. Alla nöjda utom Umeåpubliken som inte hittade fram till gästspelningarna i sin egen stad.
Årets pausmat
Ryktet säger att Västerbottensteatern inför succéföreställningen Pölsans premiär hoppades att alla skulle ha glömt den utlovade pausserveringen av just pölsa. Så var icke fallet och på premiärkvällen fanns de där: kallpölsesmörgåsarna. Uppmaningen till publiken löd: ”Våga prova!”. Under vårens turné i Västerbottens inland får teaterbesökare rabatt på pölsa i den lokala matbutiken.
Årets megaprojekt
Norrbottens historia har präglats av megasystem tycker projektet Framtidslandet. I våras samlade de länets teateramatörer, kulturinstitiutioner och författare till, just det, ett megaprojekt. Begreppet ”framtidslandet” myntades när Norrland koloniserades under 1800-talet och allt var möjligt: klimatet skulle värmas upp via elektrifierade sjöar. Nu är det i stället teaterklimatet som ska elektrifieras och nya samarbetsstrukturer mellan proffs och amatörer ska skapas.
Årets översättning
Vid årsskiftet landade 200 flyktingar i det lilla gruvsamhället Boliden i norra Västerbotten. Teaterföreningen slog på stora välkomsttrumman: I mars simultantolkades två föreställningar av Västerbottensteaterns Ingen farstu till fyra språk: arabiska, serbiska, ryska och engelska. Fullsatt, båda gångerna.
Årets nedfrusna mediauppbåd
Ett tyskt tv-team trampar runt med frusna tår, en finsk journalist försöker anteckna med vantarna på. Dagarna innan premiären ger isteaterchefen Rolf Degerlund runt fem radiointervjuer per dag, såväl skotsk som sydafrikansk radio hör av sig när Hamlet har urpremiär på samiska, i en isversion av Shakespeares the Globe.
Stockholm
Årets förlagsskandal
Han kom, han spelade – och segrade hos publiken men inte hos teaterförlagen. Thorsten Flincks uppsättning av Doktor Glas på Vasan i Stockholm – utan rättigheter – blev förmodligen årets mest omskrivna teaterskandal.
Årets publiksvek
Förra året lades Garbo på Oscars ned i förtid p g a för lite publik och i höst var det Stars på Göta Lejon, med bland andra Petra Nielsen och Dan Ekborg som var tvungna att stänga butiken i förtid.
Nummer undrade i sin ”Dagens fråga” om Sverige är för litet för musikaler. Läsarnas svar var 50/50, ja respektive nej.
Årets teaterspöke
Det kommunistiska iklädd röd aftonklänning i föreställningen Ondskans axel på Teater Tribunalen (Anna Wallander).
Sällan har man väl sett det gestaltat på scenen. Lägg därtill en rysk brytning och ett slags falsettsjungande operaläge och den Indra-liknande rollen är fulländat galen.
Årets farligaste teater
Orionteatern för alla nycirkusföreställningar med folk som hänger och dinglar från taket i trapetser och tyg. Inte alltid ens med livlina – The Junebug Symphony, MISS.Lyckad och Elvira Madigan.
Årets mest innovativa scen
En silverfärgad Hyundai automatväxel med skådspelaren Figge Norling bakom ratten. Föreställningen hette Igår, i bilen, i Bredäng och producerades av Scenit produktion i samarbete med Kulturhuset.
Årets modigaste
Det finns hopp för verkligheten – Mikael Göranssons enmansföreställning med gästspel på Teater Pero. Om en människa som klamrar sig fast vid något som för länge sedan försvunnit. Egen text, regi och skådespeleri. Självutlämnande så det förslår.
Årets mest färgstarka
Knappt någon scenografi utom enorma olikfärgade tygsjok, som fladdrar förbi på scenen – Kalevala på Stockholms Stadsteater. Samma suggestiva intryck ger Mera musik Pappa på Dockteater Tittut – färg- och skuggspel som gör barnen andlösa.
Årets teaterterapi
Richard Günther på Teater Galeasen som sätter upp två pjäser, Beroende och Körkarlen, för att göra upp med sin egen tid som alkoholist.
Västra Götaland
Årets flitigaste
Gunilla Johansson som under spelåret 2003 har medverkat i Girlpower, Cabaret och Point Zero på Backa teater. Vi såg henne i Carin Mannheimers omtalade tv-serie Solbacken avdelning E. Dessutom har hon varit inblandad i klubben Roter Salon på Jazzhuset.
På alla sätt imponerande. Gunilla Johansson lyckas alltid ge sina roller en blandning av styrka och svaghet som gör dem extremt trovärdiga. Vi skulle säga att hon gestaltar riktiga kvinnor om det uttrycket inte vore så laddat.
Årets nybyggare
Efter flera år av hemlöshet flyttade Teater Tamauer och Teater Kurage ihop på Lilla teatern i närheten av Järntorget. En scen som känts halvslumrande. Men nu hände det grejer. Namnet byttes till Hagateatern, och både kulturminister Marita Ulvskog och skådespelaren Per Oscarsson kom till invigningen. Första föreställningen blev Tamauers egen Kriget och den ljusa skogen och man fixade spelning med före detta Jazz i Sverige-stipendiaten Lindha Svantesson, estradpoeten Bob Hansson med nysläppt skiva kom också dit.
Listan med arrangemang kan göras längre.
Årets storstädning
Efter bara ett år som konstnärlig ledare för Angereds nya teater lämnar Staffan Jonsson sitt uppdrag vid årsskiftet. Istället blir Ulrich Hillebrand tillförordnad chef för teatern. Nyheten hann knappt komma ut förrän Hillebrand gjorde klart att han har höga ambitioner med Angeredsteatern, som ligger i en av Göteborgs mest invandrartäta områden.
– Jag vill leta efter nya, unga dramatiker som har kunskapen att berätta om det som sker i förorten utifrån ett mångkulturellt perspektiv och på sikt bygga upp ett kontaktnät med dramatiker, regissörer och skådespelare som har den bakgrunden, sa Hillebrand.
Sedan gick kvasten. Anders Wättring, teaterns kapellmästare och kompositör sedan 15 år tillbaka fick inte sitt kontrakt förnyat, liksom musikern Åke Ziedén och skådespelarna Mats Nilsson och Kjell Wilhelmsen.
Årets gräl
I ena ringhörnan dramatikern Arnold Wesker. I andra regissören Linus Tunström. ”Du har förvanskat min pjäs och förvandlat karaktärerna till karikatyrer. En form av våldtäkt”, sluggade Wesker efter att ha sett Göteborgs stadsteaters uppsättning av Köket.
Linus Tunström jabbade tillbaka: ”Min plikt är inte att förmedla pjäsförfattarens bild av livet. Min skyldighet är att förmedla pjäsens bild av livet”.
Arnold Wesker, även kallad The Angry Old man of British Theatre, hotade med att gå till domstol, men det blev aldrig något rättsligt efterspel.
Skåne
Årets teaterform
Monologen. Under hösten har de dykt upp i nästan varje teaterlokal i Malmö. Teater Lilith spelade Magdas Sång, nystartade Teatr Weimar presenterade en hustrumisshandlare och på Slagthuset stod Brasse Brännström som gästspelade med Grottmannen. Malmö dramatiska teater valde att porträttera poeten Majken Johansson och operagruppen Leikrit hade visserligen åtta roller i Sin Haralds Saga – men de spelades av en person.
Årets kris
Malmö opera och musikteaters vara eller icke-vara har diskuterats flitigt under året. Stefan Sköld fick avgå med omedelbar verkan och in kom Göran K Johansson och Lars Tibell. Rubrikerna fortsätter med all sannolikhet även nästa år…
Årets försäljningstrick
Amatörteatergruppen Tonteatern i Malmö ägnade alla småbarnsföräldrar en tanke och erbjöd barnvakt i samband med föreställningen. För hundralappen kunde trötta föräldrar lämna över gullegrisen till några förskolelärare. Ett initiativ vi vill se mer av!
Årets flyttar
Vem hör hemma var? Ja, det gäller att hänga med i flyttruschen. Under året blev det klart att Dansstationen flyttar till den gamla biografen Palladium och Teater Terrier fick äntligen en egen lokal när de tog Danstationens gamla lokaler på Norra Vallgatan i besittning. Och det var en glad Marie Brolin-Tani på Skånes Dansteater som fick klartecken att flytta till nya lokaler i Västra Hamnen.
Årets scendjur
Fångarna på fortet har sina tigrar och Malmö opera och musikteater har sina rottweilers. Regissören Ronny Danielsson ville ha riktiga hundar i sin musikal West Side Story och hade hund-audition. På scenen står de förvisso bakom galler men det är bara att hålla med – ”riktig vara skäller högst”!
Årets goda gärning
Helsingborgs stadsteater visade sig vara en barmhärtig samarit och lät skänka 11 000 kronor av intäkterna från en decemberföreställning av LisaLouise till Kvinnojouren i Helsingborg.
Årets bästa enligt en högst subjektiv redaktion
Årets skådespelare
Anders Ahlbom Rosendahl för sin roll som Den Okände på Strindbergs intima teater (Stockholms stadsteater). Så här skrev Cecilia Djurberg i en recension i Nummer (5/5 2003): ”Han spelar Den Okände som om självaste Strindbergsdjävulen flugit i honom och bjuder på teater som fullständigt tar andan ur en och får en att stappla ut från salongen på darrande ben. Kan man bli Strindbergifierad så blir man det definitivt här”.
Årets skådespelerska
Sylvia Rauan för sin roll i monologen Spoonface Steinberg på Judiska teatern. Motivering: ”från en clown som luktar bensin i P3:s humorprogram till autistisk, cancersjuk flicka som älskar opera. Det krävs en stor skådespelartalang för att vandra den snirkliga vägen första gången utan att gå vilse”.
Årets dramatiker
Lucas Svensson om man ser både till kvantitet och kvalitet. Aktuell hösten 2003 med inte mindre än sex pjäser.
Motivering: ”Lucas Svensson är teatervärldens egna BRIS-ombud. Eller varför inte BRIT-ombud – Barnens Rätt I Teatervärlden. Han skriver helt enkelt inte för barn på vuxnas vis, utan för barn på barns vis, vilket gör både barnen och teaterkritikerna lyckliga.”
Årets koreograf
Johan Inger. Motivering:”Hans debut som konstnärliga ledare för Cullbergbaletten med programmet Tripp för dess ömsesidiga inspiration, utmaning och uppfriskande aggresivitet”.
Årets dansare
Jenny Nilson som Tatjana i Onegin på Kungliga Operan. Motivering: ”Jenny Nilson dansar både med teknik, hjärta och mod”.
Årets scenograf
Ulla Karlsson på Profilteatern. Motivering: ”Gör sinnrika scenografier som är avancerade utan att ta överhand. I Ten minutes to Midnight avlöser rundade bildrutorna varandra, en ruta glider upp, en annan del av scenen sluts till. Allt i en behagligt nedtonad färgskala”.
Årets bästa föreställning
Överlämnar vi i egenskap av publiktidning till dig som läsare att välja. Gå bara in på denna länk innan 15 januari 2004: Rösta
Loading ...
