Med en festivaltjuvstart i form av den fria teatergruppen Grizzly theatre companys iscensättning av Ludvig Holbergs Molièreliknande fars Den Jäktade, som hade premiär i måndags, och första festivalkvällens upphaussade gästspel av en ännu äldre klassiker – Shakespeares Romeo & Julia, som spelas i Litauiske regissören Oskaras Korsunovas tappning, kan vi vara glada över att flera dagar återstår och att det förhoppningsvis blir en viss konstnärlig komplettering till dessa första premiärer.
Såväl Grizzly theatre, som såvitt jag begriper är en helsvensk grupp, och den Litauiske Oskaras Korsunovas Theatre spelar gamla pjäser med en förlegad kvinnosyn. Som inte kommenteras utan snarare cementeras. I båda figurerar unga döttrar i egenskap av giftaslystna våp, medan männen har betydligt mer komplexa rollbeskrivningar.
På Hallwylska palatsets innergård spelas Holbergfarsen om en man som jäktas av så många bestyr att han av bara farten – och på grund av en ihärdigt intrigerande piga – gifter bort sin dotter till fel friare. I programmet pratas om att detta stresstema skulle vara högaktuellt, men någon skrattspegel blir det aldrig eftersom manuset tycks spelas i obearbetad form och ensemblen lider av en uppenbar scenisk osäkerhet. Regin är faktiskt så svag att den främsta behållningen blir de påkostade, 1700-talsinspirerade kostymerna. Så det blir museiteater i flera bemärkelser på Hallwylska museet.
Den version av Shakespeares berömda kärlekshistoria, som gästspelar på Stockholms stadsteaters stora scen, inleds som en riktig degperformance. Scenbilden är multifunktionell och detaljrik men när förutsättningarna för dramat presenteras har de rivaliserande familjerna i Verona förvandlats till konkurrerande bagerier och männens kraftmätningarna illustreras med idel fallossymbolik och raka sexanspelningar direkt på bakbordet. Dessa ”baguettemätningar” görs naturligtvis med glimten i ögat, förmodligen i hopp om publikjubel, men när nu inte Julia fått mer deg på näsan i denne unge regissörs bearbetning känns det mest som att den manliga världens dominans bara bekräftas än en gång.
Orkar man bara bortse från detta aber har Korsunovas egentligen inte siktat helt illa med teatermjölet. För ensemblespelet är fint, ljudeffekterna spännande och passionen mellan Julia och hennes Romeo tas på fullaste allvar. Men man hade ju hoppats på en modernare könsblick hos en 38-årig regissör…
- Under Stockholms kulturfestival spelas också följande uppsättningar som redan haft premiär och som Nummer recenserat tidigare:
- Hedda Gabler på Stockholms stadsteater
- Gråt inte mer Cecilia. Och inte du heller Ursula från Brunnsgatan fyra – nu på Stadsteatern
- Djungelboken på Stadsteatern
Loading ...
