Frågan kommer med jämna mellanrum: ”Men vadå, tycker inte du att fotboll är kultur då?”
Det finns alltid en sportfantast vill diskutera gränsdragningen för kultur och plötsligt blandas opera, bakteriekulturer, litteratur, odlingslandskap och folklore vilt. Nu tyder tidens tecken på att sådana diskussioner kan komma att bli överflödiga. I framtiden är allt kultur. Eller sport.
För Björklövens Edmund Edholm handlar klubbens samarbete med Norrlandsoperan i Umeå om att få bättre hockeyspelare genom att ge dem impulser från oväntade fält. Trots att många av spelarna aldrig satt sin fot innanför dörrarna på Norrlandsoperan var intresset stort när operan bjöd in dem till premiären av Jenufa. Operapersonalens intresse för Björklövens hockeyspel var inte riktigt lika stort, men någonstans mellan 20 och 25 personer har besökt matcherna hittills.
Edmund Edholm ser likheter mellan det konstnärliga och det idrottsliga arbetet, i båda fallen handlar det om individuell utveckling och lagarbete. Han tror att operapersonalen kommer att upptäcka hockeyplanens dramatik:
– Idrott är också ett fantastiskt ”drama live”.
Boxning på Operan
I höst ger Kungliga Operan nyskrivna helaftonsföreställningen Sport och fritid i regi av Åsa Melldahl. Den handlar om en kvinna som efter att ha fått en boll i huvudet börjar se hela världen som en idrottsarena. Enligt DN kommer löpning, stafett, boxning och gymnastiska figuranter att finnas med på scenen.
Tillsammans med SISU Idrottsutbildarna driver Länsbiblioteket i Västerbotten förstudien I rörelse. Tanken är att få idrottande barn att öppna fler böcker och stillasittande bokälskare att röra på benen.
Biblioteken kan nå ut genom den välorganiserade idrotten, inom idrotten finns en strävan att se hela människan. Hittills har bland annat rid-, hockey-, fotbolls- och innebandyklubbar visat intresse.
– En tränare föreslog att man kunde läsa en bok eller se en film som mental träning i stället för att älta taktik hela bussresan till en match, säger Annette Kohkoinen som genomför förstudien.
Simhallar och scenhus
Det flörtas hejvilt mellan kulturens och sportens värld. Men vad beror det på?
En anledning kan vara den krympande bidragskakan för sådant som inte utgör direkt livsuppehållande verksamhet. För drygt tio år sedan påbörjade Sveriges kommuner en rejäl omorganisation. Enligt Kerstin Lundberg på Svenska kommunförbundet hade nästan alla svenska kommuner i slutet av 80-talet en självständig kulturnämnd. I dag finns bara 60 kvar. De övriga 230 kommunerna har valt att slå ihop sin kulturnämnd med någon annan nämnd, ofta fritidsnämnden.
Ett aktuellt exempel är Sundsvalls kommun, med gemensam kultur- och fritidsnämnd, där ett nytt scenhus nu debatteras och ställs mot kostnaden för ett äventyrsbad. I samma nämnd klubbas alltså ärenden om simhallar, teaterföreningar, skoterleder och danskvällar. Och vad är då mer naturligt än anpassning: Göra kultur av sport och sport av kultur.