Den vuxna operaälskare som vill höra något nytt på operascenerna i vår bör snarast ansöka om att få bli kamratstödjare eller kanske klassmormor i närmsta mellanstadieskola. Som så ofta är det nämligen bara inom barngenren som operahusen vågar satsa på nyskriven svensk musik. Och många föreställningar är bara öppna för förbokade skolklasser.
I Malmö ges Jonas Forsells nyskrivna Träskoprinsessan som beskrivs som en svensk Spelman på taket. Det är den första operan i en tänkt serie om tre som Forsell skriver för Malmöoperan. Ett danskt team står för den konstnärliga ledningen, med scenograf och regissör Martin Tulinius i spetsen.
Kända barnboksfigurer är tacksamma att gestalta på scen. Efter förra årets Loranga, Mazarin och Dartanjang och Pippi Långstrump på Stockholmsoperan kommer nu Bröderna Lejonhjärta på Göteborgsoperan. Den har urpremiär i mars på Skövde Stadsteater och ska sedan turnera i Västra Götalandsregionen. Musiken är skriven av av Bo Wastesson och texten av Ture Rangström och Staffan Götestam, som spelade storebror Jonatan i filmen om Bröderna Lejonhjärta från 1979. För regin svarar Elisabet Ljungar.
Ytterligare en Lejonhjärta-opera har urpremiär på Köpenhamnsoperan nästa år, då med musik av filmmusikkompositören Joachim Holbek, som bla gjort musiken till tv-serien Riket
I mars redovisas resultatet av Folkoperans unika samarbetsprojekt med mellanstadieelever i Rinkeby med premiären av operan Shit också. Den har tillkommit efter mass-workshops inom scenografi, manus och musik mellan proffs och elever med ambitionen att skapa intresse hos barn för annorlunda yrken. Sluttouchen på musiken har dock gjorts av kompositören Fredrik Österling. (Läs en intervju med regissören Mira Bartov i Nummer.se »)
Desto äldre tongångar bjuds vuxenpubliken på, Drottningholmsoperan firar 400-årsjubileet av Monteverdis Orfeo, som brukar kallas den första riktiga operan. Wagners bombastiska Parsifal sätts för säkerhets skull upp två gånger i vår. På Göteborgsoperan, med Jan Kyhle i titelrollen, regisseras den av Yannis Houvardas, som tidigare bla gjort Straussoperorna Rosenkavaljeren och Kvinnan utan skugga i Göteborg.
På Värmlandsoperan tar regissören Wilhelm Carlsson det andliga budskapet i Parsifal ett steg längre och flyttar in hela operan i Karlstads domkyrka. Enligt Carlsson är operans budskap längtan att nå frid. I marknadsföringen blandas löften om ”ljussättning genom kyrkofönstren” med ”bröst och rumpor” – en något paradoxal blandning, som förhoppningsvis kommer att få sin fulla förklaring den 24 februari, när Parsifal har premiär i Karlstad med Michael Weinius i titelrollen.
Bland de tyngre inslagen märks också Verdis Macbeth i Malmö, i
regi av Matthew Richardson, som stod bakom succéföreställningen Turandot på Norrlandoperan för två år sen. Norrlandsoperan sätter upp Wagners Den flygande holländaren med ett team från Statens Teaterskola i Köpenhamn. Thomas Lander sjunger Holländaren och Emma Vetter gör hans räddande ängel Senta.
Stockholmsoperan ger en gammal 70-talsuppsättning av Rucklarens väg som ursprungligen gjordes på Glyndebourne-festivalen av regissören John Cox. I maj regisserar Ole Anders Tandberg Mozarts Così fan tutte med Peter Mattei och Maria Fontosh.
En kanske helt ny genre har chansen att uppstå den 3 mars på Folkoperan, när gränsöverskridande Birgitta Egerbladhs ”dansteateropera” När hjärtat brister har premiär. Tre dansare och sex sångare ska till musik av Purcell, Mozart, mfl undersöka hur mycket opera det kan finnas i vardagen.
Lånet av danska kreatörer återgäldas på Köpenhamnsoperan i mars när ett svenskt team, bestående av Jasenko Selimovic, Lars Östbergh, Maria Gyllenhoff och Linus Fellbom sätter upp Verdis Simon Boccanegra.