Tillsammans med en internationell ensemble (nio ursprungsländer) arbetar Örjan Andesson just nu ihop de tidigare framförda Quartet #11 och #8 med det nyskapade mittpartiet, Quartet #7.
Varför har du valt att arbeta med just Sjostakovitj musik?
– Sjostakovitj kvartetter stod i min skivsamling när jag tillfrågades om jag ville göra ett orkesterverk i Schweiz. Jag fastnade för kvartett nummer 8. När jag väl började jobba med den musiken och det formspråket fann jag det väldigt tilltalande, tidigare hade jag arbetat med elektronisk musik. Men min dans ligger väldigt nära musiken. Jag har ingen dramatisk ambition utan tolkar musiken med rörelser. Det blir mer abstrakt, jag söker efter nycklar till varje sats i musiken.
Vilka rörelser hittar du i Sjostakovitj kvartetter?
– Det finns mycket litteratur kring kvartett nummer 8. Den är dedikerad till offren för andra världskriget, och i musiken kan man höra kanonerna mullra. En annan tolkning är att det är KGB som knackar på dörren och att den i själva verket handlar om Sjostakovitjs rädsla för att åka dit. Jag har läst in mig på historien men det är inget som förmedlas i verket. Det är mer abstrakt, jag lyssnar in musiken.
Arbetar du på ett annat sätt som koreograf när verket dansas till levande musik?
– Nej, men jag tycker om det. Det blir en helt annan föreställning när musiken är live. Det blir där och då och aldrig mer. Tempi varierar från föreställning till föreställning, det måste finnas en lyhördhet hos dansarna, det blir en annan nerv. Det kan man aldrig få med inspelad musik. Den är konstant och det blir dött i den aspekten. Alla vet att någon trycker på play där bakom men när det är livemusik är det på riktigt.
Ni har arbetat i residens på Norrlandsoperan i Umeå under oktober och november. Hur påverkas ert arbete av att ligga i residens?
– Arbetsmässigt är det bra. Det blir fokus på arbetet. Jag som koreograf kommer inte hem till två barn och en fru utan en tom lägenhet. Det är likadant för dansarna. För arbetet är det positivt. Men det är jobbigt att fara och flänga, man saknar familjen. Umeå är också lite lugnare än Stockholm men å andra sidan kommer jag från Eslöv så jag är van. Jag tror att arbetet påverkas av miljön, men hur vet jag inte. Sedan är det en väldigt trevlig teater och byggnad. Umeå har också en danstradition som är originell i Sverige. Den ska man värna om.
- Länkar:
Norrlandsoperan
Andersson Dance