Öronmärkningen av statliga pengar till Giron Sámi Teáhter är borta. Därför har Sametingets kulturnämnd initierat ett projekt som nu möter kritik. I förra veckan hölls ett seminarium i Kiruna.
Tidigare har 5,5 miljoner av Sametingets statliga kulturpengar varit öronmärkta för Giron Sámi Teáhter. Så är det inte längre och därför pågår ett projekt för att ta fram riktlinjer för framtida bidragsfördelning.
– 2012 släpptes medlen fria. I regleringsbrevet står att de ska gå till samiskspråkig teater med hög konstnärlig kvalitet. Målet med projektet är att den samiska scenkonstvärlden ska få säga vad de vill göra, säger Karin Mannela, ordförande i Sametingets kulturnämnd.
En referensgrupp bestående av svenska och norska scenkonstarbetare har tillsammans med projektledaren Elisabeth Heilmann Blind diskuterat problem som underfinansiering och byråkratiska gränshinder.
– Det mesta går till Giron Sámi Teáhter och de är i sin tur underfinansierade, det är en väldigt olycklig situation som alla sitter i, säger Elisabet Heilmann Blind.
Ola Stinnerbom, som driver det samiska danskompaniet Kompani Nomad och sitter i Giron Sámi Teáhters styrelse, valde att hoppa av referensgruppen för Sametingets projekt i augusti:
– Det var både av tidsbrist och så anser jag att projektet inte var tillräckligt seriöst, säger han.
Han tycker inte att referensgruppen fått ta tillräckligt stor plats och att den fria samiska scenkonsten på svensk sida kommit i skymundan:
– Var tog den samiska dansen, jojken och samisk spoken word vägen? säger han.
Både Ola Stinnerbom och Giron Sámi Teáhters chef Lena Engqvist Forslund anser att det finns en dold agenda i projektet: att lägga ner Giron Sámi Teáhter.
– Den viljan känner jag inte till. Den kanske finns, men från mitt politiska håll är det tvärtom, säger Karin Mannela.
Enligt Lena Engqvist Forslund finns förslag om att låta norska motsvarigheten Beaivváš vara den enda institutionen.
– Men det finns inte på kartan att svenska kulturdepartementet ska skicka pengar till en verksamhet som har sitt huvudsäte i Norge, säger hon.
Enligt Karin Mannela är detta dock inte ”en aktuell problemställning”.
En kritisk fråga är om samisk scenkonst måste ha samiska som scenspråk – där är förutsättningarna olika i Sverige och Norge.
– Jag menar tvärtom att teatern ska vara inkluderande och spegla flera olika samiska perspektiv så att de många samer som inte talar samiska ska känna sig välkomna liksom de som har samiska som modersmål, säger Lena Engqvist Forslund.
– Vi menar också att vi ska inkludera men inte genom att ta bort de samiskspråkiga arenorna. Fokus måste ligga på hur vi gör den samiskspråkiga arenan tillgänglig också för den som har mist språket, säger Karin Mannela.
* Läs mer om Sametingets projekt här.
* Giron Sámi Teáhters föreställning När vinterns stjärnor lyser här blev vald till en av Årets bästa föreställningar 2012 av Nummers redaktion. Läs om prisfesten här.