Ostens operettlustSuzanne Osten är förförd. Visst har hon ironiserat över genren – men hon älskar den och tar den på allvar. Det handlar om lust och lagarbete när hon debuterar som operettregissör.
Fördjupning [2008-09-10]

Ostens operettlust

intervju. Nästa vecka debuterar Suzanne Osten som operettregissör med Franz Lehárs Glada änkan på Folkoperan i Stockholm. Nummers Astrid Claeson ringde för att fråga hur det är att regissera operett, och om hon lyckas lustmörda patriarkatet.

Mitt i mackan når jag Suzanne Osten, som alltså lunchpausar från regiarbetet med Glada änkan på Folkoperan i Stockholm. Historien om änkan som nyligen ärvt miljoner, om kvinnlig njutning och makt.
   Teaterregissören, dramatikern och Unga Klara-grundaren Suzanne Ostens operettregidebut sker med två sångarlag, en medregissör i form av dirigenten Joakim Unander och med ny dialog av dramatikern Malin Axelsson.


Äntligen! Suzanne Osten regisserar operett – hur är det?
   – Jag har försökt förut, jag är en frustrerad regissör! Jag har alltid haft musik i mina föreställningar och jag älskar genren. Det är underbart att vara omgiven av musik, musiker och sångare! De är beredda att kasta sig mellan genrer. Improviserar och försöker.


Men just operett?
   – Ja, jag har ju ironiserat över genren i filmen Bröderna Mozart. Men jag älskar den och tar den på allvar.


Så vad handlar din version av Glada änkan om?
   – När man gjorde föreställningen 1905 var det flickor som spränger gränser – två nummer handlar om vad kvinnorna vill. Det har intresserat oss nu med. Det finns något komplext i materialet som inte är riktigt rumsrent. Vad betyder den här berättelsen nu? Vi har försett den med en kommentar, men varit ömsinta mot operettens form – vi tar det på allvar, man kan inte sjunga på distans.


Du har sagt att den här operetten är ett lustmord på patriarkatet – hur då?
   – Det är inte så lätt att ta död på det. Men Glada änkan handlar ju om kvinnor som vill njuta och ha makt över erotiken. Männen hade ju haft makten över äktenskapet och erotiken jämt. Det roliga med änkan är att hon är rik och kommer tillbaka för att hitta sin gamla älskare och ge tillbaka för gammal ost.


Ordet operett känns 1800-talsaktigt. Kan man spela operett i dag?
   – Bra fråga. Vi ställer samma fråga från scenen. Mitt svar ligger i hur vi gjort det. Det är inget mord på operetten, visst finns värderingar som man vill ha ihjäl men också mycket som man kan föra över på idag. Men vi har också fört in technomusik. Och så har jag väldigt härliga sångare. De är unga, barnsliga och kul – det är de som ska ta operetten vidare! Och just över den här föreställningen är det mycket kabaret, man kanske kan komma att tänka på Bertolt Brecht.

Blir det mer operett, eller kanske opera, i framtiden?
   – Jag är lite förförd av det här! Om man kan umgås med musiken så mycket som man måste göra kan det vara värt att gå in i det tunga arbetet som det här är för mig.


På vilket sätt är det tungt?
   – Jag läser inte orkestermusik bara så där. Men det handlar om lust. Och lagarbete! Jag har ju en medregissör i den musikaliske ledaren Joakim Unander. Det blir två estetiska sorter som möts. Teaterregissören och dirigenten ska mötas i tempo, rytm och människosyn. Och jag är också här för att lära. Jag är nyfiken och lär mig massor av nytt!


 


FAKTA
Glada änkan i regi av Suzanne Osten har premiär den 17 och 18 september på Folkoperan i Stockholm.

Astrid Claeson

Share/Bookmark
Tyck till!

Så här tycker Nummers läsare