O som i Overhead
Performancekonsten vill vara den mest progressiva, moderna, okonventionella och nyskapande av alla scenkonstgenrer. Helst vill den stå för sig och inte likna något annat.
Paradoxalt nog liknar väldigt många performancestycken något så konventionellt som föreläsningar. Och medan skolväsendet har framskridit, börjat nyttja datorer med digitala projektionsapparater, har performancekonsten tvärt om gått i barndom. Performancekonstnärer är idag den enda yrkeskategori som flitigt utnyttjar overheadapparater. Så går du på en tillställning inför publik där någon på scenen drar fram den välbekanta förstoringskolossen bör du bli extra vaksam på vad som sägs eller visas. Det är med all sannolikhet performancebus å färde.
Forskningen i denna fråga är obefintlig så en helt ovetenskaplig chansning får bli att de flesta av alla performancekonstnärer någon gång nyttjat den gamla förstoringstekniken i en föreställning. Den är också ett vanligt inslag på den så kallade Perfect Performance-festivalen. Overheaden tycks också i sin popularitet ha ett kraftigt försprång till den datoriserade powerpointpresentationen, vilket möjligen kan vara ekonomiskt betingat eftersom oh-apparater slumpats bort i rask takt allt sedan datorn befäst sin position i samhället. Att oh-apparaten dessutom är en stark lo-tech-symbol som därmed tillfredställer performancekonstens lo-tech-vurm hör säkert också till saken.
Nu väntar vi bara på att miljötänkandet ska slå till på allvar och att gamla energibanditer som oh:n ska bytas ut till betydligt mer energisparande flanellografer.
- Läs flera teaterord här »
- Läs Nummers senaste recension av en performance som innehöll en OH-apparat: Irma Optimist »
- Diskutera fenomenet med overheadapparater inom performancekonsten här »
Loading ...
