Inramningen är tacksam – fem vuxna i spridda åldrar träffas för att under sex veckors tid gå en kurs i skapande dramatik tillsammans. I korta sekvenser får vi följa teaterlekarna som effektfullt speglar utvecklingen av karaktärernas inbördes relationer. Det är en bra idé som fungerar särskilt fint i de scener där karaktärerna kliver in i rollen som sina kurskamrater och presenterar sig i deras ställe.
Spelplatsen är inredd som en klassisk dansstudio där den ena kortväggen täcks av en spegel. Pilatesbollar, rockringar och vattenflaskor bidrar till att skapa atmosfären. Rollgalleriet är träffande men schablonmässigt – från den unga och blyga dolda talangen som tillåter sig ta allt mer plats, via den nyfrånskilde medelålders mannen, till den livskrisande dramaläraren.
Playhouse Teater fortsätter oförtrutet att introducera nyskriven engelskspråkig dramatik för stockholmspubliken. Skapande dramatik för vuxna hade urpremiär i New York 2009. Dramatikern Annie Baker är ung (född 1981) och prisbelönt. Därmed inte sagt att det handlar om en särskilt minnesvärd pjäs. Visst är det välskrivet och många gånger roligt, men här finns något amerikanskt helylle som snarast för tankarna till lättuggad tv-dramatik. Åldrande, trolöshet och separationer i all ära, men någonstans på vägen går angelägenhetsgraden förlorad. Kanske för att jag någonstans förväntar mig mer udd och svärta av en ung och samtida kvinnlig dramatiker. Skapande dramatik för vuxna andas snarare medelålder och medelklass än Sarah Kane.
Föreställningens stora behållning ligger istället passande nog i skådespeleriet. Katarina Söderberg gör sin Maggie till något långt mer än den rödlätta kulturtantstereotyp hon till en början framstår som. Jasmine Heikuras unga Laura gör, sina få repliker till trots, en övertygande resa. Hennes antites, Donald Högbergs gubbsure John, rör sig i motsatt riktning. Mest hjärtknipande i all sin kärlekstörst är Rune Jakobssons genomsnälle Ralf, fint kontrasterad av Charlotte Jonssons distanserade och bekräftelsesökande Therese. Det är en ensemble som hanterar de metafiktiva vindlingarna med avspänd självklarhet. Dessvärre är pjäsen i sig långt ifrån lika självklar.