Intresset för Poetry Slam, som ursprungligen är en amerikansk företeelse, har sedan starten 1995 bara ökat och tävlingar anordnas nu runt om i hela landet.
Upp emot hundra människor deltog i år i SM tävlingarna som var uppdelade i följande fyra kategorier: Individuell tävling, lagtävling, triathlon och ”röst och rörelse”. Kvalificerat sig till SM i Poetry Slam hade de deltagande gjort via prispallen i de lokala kvaltävlingar som pågått runt om i landet under våren.
Publikvänligt
Poetry Slam är som arrangörerna gärna vill framhålla en publik tävling och inte ett finkulturellt arrangemang. Därför utses den poängbedömande juryn alltid slumpmässigt ur publiken. Något som inte alltid gör utfallet helt givet. På gott, och på ont.
Värt att notera är dock att intresset för denna anarkistiska poesiform tydligen tycks falla gemene man i smaken. Entusiastiska utrop, intresse och glädje präglar tävlingarna. Trots att det är alldeles uppenbart att många av de som kommit för att titta inte tillhör den vanliga gruppen av luttrade kulturkonsumenter. Och kanske just därför! Här är det ingen som fnyser föraktfullt över hjärta, smärta och mer eller mindre konstfulla rim.
Stora scenpersonligheter tar över
Och självklart är det de stora scenpersonligheterna som oftast tar över föreställningarna. Det som kanske kan tyckas lite dumt med det är att mången fin och lite mer lågmäld poesi lätt försvinner på bekostnad av uppträdanden farligt nära Stand Up komik. Men det förlåter man lätt då dessa ofta är synnerligen charmerande. Och Poetry Slam-publiken vill gärna skratta. Något som dock inte hindrar att även de mer tillbakadragna poeterna faktiskt plockar poäng, ibland.
Det är trots allt den slumpmässigt utvalda juryn i publiken som bestämmer!
En riktig rysare
Årets final som leddes av Eugenia Gorelik, från arrangörsgruppen kulturföreningen Slam Café, och den legendariske poeten Eric Pauli Fylkesson blev en riktig rysare på många sätt och avslutades inte förrän långt in på natten. Något som inte tycktes störa publiken det minsta, det högljudda intresset tycktes snarare öka under kvällens gång.
Störst plats tog lagtävlingarna och den individuella finalen även om de två mindre grenarna ”röst och rörelse” och triathlon som kombinerar dikt, ljud och rörelse var trevliga avbrott i de långa diktpassen. Segern i dessa togs hem av vardagsskojiga norrländskan Margaretha Hammar respektive den folkmusikinspirerade preformancegruppen Real World Sorsele.
Batalj mellan tre ”huvudstäder”
Lagtävlingen blev en batalj mellan Sveriges tre ”huvudstäder” (Malmö, Göteborg och Slam Café Stockholm). Kampen var hård och utgången ytterst osäker ända tills Slam Café Stockholms karismatiske Daniel Boyacioglu avgjorde det hela genom att kamma hem kvällens högsta poäng. Vinnare i lagtävlingen blev alltså Stockholmslaget Slam Café, som förutom Daniel består av Jimmy Eriksson, Johan Nordgren och Naima Chahboun.
Så var det då dags för den individuella finalen, en utdragen historia där de sex tävlande först fick läsa varsin dikt, därefter gick tre vidare och fick läsa igen, tills det bara återstod två tävlanden.
Vinnande filosofier om bajs
Inte helt oväntat var kvällens charmknutte nummer ett Daniel Boyacioglu, som tävlade också här, en av dem tillsammans med kvällens andra högpoängare Niklas Åkesson som tidigare på kvällen tävlat för Malmö. Vid det här laget var det nog ingen i hela lokalen som trodde något annat än att samhällsengagerade hip hopglade Daniel Boyacioglu skulle vinna en solklar seger.
Men när slutpoängen var räknade visade det sig att skåningen Niklas Åkessons ytterst verserade filosofier om bajs (ja, faktiskt!) hade fallit juryn på läppen. De två kombattanterna hade fått exakt samma poäng! Och då ska man veta att dikterna bedöms på en skala liknande konståkningens med poäng från 0,1 till 10,0.
Delad förstaplats
En stunds förvirring uppstod, och publiken skrek efter ytterligare en poesiduell mellan de två. Men kvällens enväldige och demoniske konferencier Eric Fylkesson beslutade efter en kort stunds betänketid att det låg något mycket tilltalande i två så värdiga motståndare, och utlyste en delad första plats!
– Det här var det bästa som kunde hända! utropade Daniel Boyacioglu glatt från scenen, med famnen full av blommor. Solidariskt och fint! Som hela den här tävlingen i alla fall utger sig för att vara.
Därefter dansade de två vinnarna ut i Rinkebynatten och till det avslutande finalpartajandet.
Killarnas kväll i Rinkeby
Det var alltså killarnas kväll i Rinkeby denna gång. Lite, lite orättvist, då det nog var fler än jag som mest berördes av tredjeplatsvinnaren, göteborgskan Jenny Nilssons intensiva och hudlösa framträdande.
Men hon liksom alla andra får en ny chans nästa år, då SM i Poetry Slam hålls i Umeå!
Loading ...
