Recensioner [2003-11-20]

Panelen ser Åkes sexorama

Teater Trixter har tagit sig an de sexuella fantasierna. Pjäsen Åkes sexorama handlar om ett gäng handelsresande i erotik.    Nummer tog med en panel bestående av både utbildade sexpratare och vanliga teaterbesökare för att kika in under tältduken.

En halvtimme innan föreställningen börjar är det förspel i Teater Trixters foajé. På ett bord ligger erotisk litteratur, ur högtalarna strömmar kvinnoröster som berättar om straffknull och ångande bad. I ett hörn står en gynekologstol med läderremmar att spänna fast anklarna. I ett annat hörn står en obäddad säng. På de glansiga lakanen ligger en knallblå dildo. Allt för att publiken ska komma i stämning inför Åkes sexorama.
   Enligt Petra Revenue, som skrivit manus tillsammans med Beatrice Berggren, är pjäsen ett försvar för de sexuella fantasierna.
   Handlingen kretsar kring Åke och hans varietésällskap. Där finns sadistiska Stina, robusta Emilia och Lennart, alias Tjuren från Knäm. Tillsammans kuskar de runt i husvagn, slår upp sitt tält och bjuder på erotisk varieté, någonstans i Sverige.
   Tre kvinnor och en man tog plats i panelen denna månad. Två vanliga teaterbesökare och två medlemmar i Kärleksakuten, en organisation för läkarstudenter som utbildas i att prata om  sex och känslor med högstadieungdomar.

Helena Sundvall, 28 år
Civilstånd: Har pojkvän
Yrke: Journalist
Går på teater: 4 gånger om året
Betyg: 3

Vad tyckte du om pjäsen?
   – En småkul pjäs med roligt manus. Men jag förstår inte själva poängen. Om det finns ett budskap i pjäsen, så når det inte mig.

Vad tycker du om ämnesvalet – sexuella fantasier?
   – Trixter ska ha all cred för att de ger sig på det. Jag har aldrig hört talas om att någon försöker gestalta sexuella fantasier på scen förut, utan att det är en strippshow eller liknande.

Vad tyckte du om rollfigurerna?
   – Lennart var fantastisk. Honom skrattade jag mest åt. Samtidigt var hans karaktär lite tunn, man fick aldrig veta något om honom egentligen. Han var bara en pajas. Stina förstod jag inte alls eftersom jag fick veta så lite om henne. Den man fick veta mest om var Emilia som blev med barn, hon var också lättast att förstå. Sammantaget tyckte jag ändå att alla karaktärer var ganska realistiska.

Vad tycke du var mest positivt med föreställningen?
   – Jag tyckte om att showsekvenserna var så öppna. Man fick verkligen känslan av att allt är tillåtet i en sexuell fantasi. Fantasier är okey, hur de än ser ut. Det var positivt.

Och hur ser din skarpaste kritik ut?
   – Jag förstår inte budskapet. Jag har försökt fundera, läst i programmet och i böckerna som ligger framme i foajén, men det är något med pjäsen som går mig förbi. Synd, för det är ett bra försök.

Helena Ståhlberg, 23 år
Civilstånd: Sambo
Yrke: Jobbar i bokhandel
Går på teater: 4 gånger om året
Betyg: En svag 2

Vad tyckte du om pjäsen, du verkar ha en del kritik?
   – Jag tyckte att det var en tragisk komedi som jag inte vet vem den är riktad till. Stora delar av publiken ikväll var i 15 års-åldern. Om pjäsen är riktad till dem tror jag att budskapet är ”tyck om din kropp, hur den än ser ut”. Men skämten i föreställningen låg på en nivå som jag inte vet om en så ung publik förstår.

Fanns det något som du tyckte var positivt?
   – Inslaget av humor. Pjäsen är ingen moralpredikan, utan en kul klackspark. Den var barmhärtigt kort.

Vad tyckte du om ämnet?
   – Sex och ”tyck om din kropp” känns lite uttjatat. Jag vet inte om det finns mer att säga i den debatten.

Vad tyckte du om karaktärerna?
   – Hon som blev gravid var tragisk. När hon hamnade i den situationen var hennes enda familj de andra förlorarna i husvagnen. Och Lennart, vad var det han ville?

Vad är du mest negativ till?
   – Min mest negativa kritik är att jag inte förstod vad pjäsen ville säga. Min personliga tolkning är att pjäsen handlar om att sexuella fantasier är något privat som det är svårt för andra människor att sätta sig in i. Men jag tror inte att det är meningen med pjäsen. Om det verkligen är pjäsens budskap, så tycker jag att det är ett konstigt budskap.

Philippe Bergstrand, 22 år
Civilstånd: Singel
Yrke: Läkarstuderande och medlem i Kärleksakuten
Går på teater: Allt för sällan. Kanske en gång om året.
Betyg: 4

Vad tyckte du om föreställningen?
   – Jag tyckte att den var jättebra. Om det fanns folk i verkliga livet, och det kanske det gör, som bildar kollektiv och kör runt i husvagn med en erotisk show så vore det bra. Det behövs folk som utmanar samhällets syn på sex – för den är fortfarande inskränkt. Jag tycker att Åkes sexorama provocerar på ett bra, lite lågmält sätt. Pjäsen kastar inte åsikter i ansiktet på folk.

Jag tolkar det som att du är positiv till ämnet.
   – Ja, pjäsen inbjuder till diskussion. Jag tror att det är nyttigt att prata om sexualitet och att alla skulle må bra av att se över sin egen syn på sex. Sexualiteten är en del av alla människors liv, men det verkar som att de flesta undviker att tala om den.
   – Det finns så många variationer av sexualitet, även inom exempelvis heterosexualiteten. Det är precis som olika musiksmak eller favoritmat. Skillnaden är att vi sällan pratar om vår sexualitet. Jag tror att många förhållanden brakar ihop på grund av det, att man har olika grundsyn på sex.

Vad tyckte du om karaktärerna?
   – Bra. Alla var fängslande på sitt sätt.

Åke lyckades ju inte hålla ihop sitt varietésällskap. Vad tror du att det berodde på?
   – Han sa att sexuella fantasier inte är demokratiska. Det tyckte jag var intressant. Jag tror att sexualit är väldigt kompromisslös. Som jag var inne på tidigare, om ett par inte har likartad syn på sex så tror jag inte att relationen kan fungera i det långa loppet. Jag tror att vi underskattar betydelsen av sex.

Tycker du att pjäsen vänder sig till någon särskild publik?
   – Nej. Den ifrågasätter normer – det är nyttigt för alla att se. En yngre publik, som precis har börjat fundera på sin sexualitet, kan kanske få en extra anledning att tänka till. Pjäsen var lagom provocerande. Den rörde lite i grytan utan att vara extrem. För den som vill diskutera finns alla möjligheter, men det går också att se pjäsen som kul underhållning.

Caroline Werner, 23 år
Civilstånd: Har flickvän
Yrke: Läkarstudent och medlem i Kärleksakuten
Går på teater: Allt för sällan. Senast jag såg en pjäs var för ett och ett halvt år sedan.
Betyg: Stark 3:a

Vad tyckte du om pjäsen?
   – Bra. En trevlig och inte så djup pjäs. Jag hade nog tyckt ännu bättre om den om jag inte hade suttit och koncentrerat mig så. Nu tänkte jag hela tiden på detaljer och vad jag skulle tycka efteråt.

Vad tyckte du om ämnesvalet?
   – Toppen! Fantasier är lite nedvärderade just nu, till förmån för porrfilm till exempel. Så pjäsen fyller verkligen ett hålrum. Det borde finnas fler gestaltningar av sexuella fantasier.

Vad tyckte du om karaktärerna?
   – Jag gillade alla fyra. Det är en skön idé med ett kollektiv som åker runt i husvagn. Sedan tyckte jag lite mer om kvinnorna, av olika anledningar. Och sämre om männen, av olika anledningar.
   – När kvinnorna var uppklädda för showen var de klassiskt porriga och snygga. Men männen var sluskiga, rev sig i baken och hade tubsockor. I de sekvenser där männen verkligen framställdes som sexiga, så tog man ändå ner intrycket genom att skämta lite. Där tycker jag att föreställningen föll i fällan att ge män vackra kvinnor att titta på, men vad får kvinnorna? Otrevliga män. Det är som porrfilm, reklambilder eller vad som helst. Man säger att män tänder på visuell stimuli, men det är ju bara för att alla sådana bilder är gjorda för män. Det är tråkigt, om man nu inte råkar tycka att kvinnor är mer attraktiva än män, även om man är kvinna.

Så kvinnokaraktärerna var bättre än männen, kan du utveckla mer?
   – Stina var en snygg, porrig, bra och bestämd kvinna. Men jag har lite kritik också. Alla karaktärer fick chans att prata om sina personliga drivkrafter, och när Stina berättade om sitt liv överdrevs hennes bossighet och bitchighet. Det var synd. Jag tycker att det är tråkigt att kvinnor som är bestämda framställs som jobbiga. Lite ”när en kvinna får bestämma går det alltid över styr”.
   – Emilia hade en skön stil, flanellskjorta och t-shirt med feministiska slagord. Det enda som störde mig var att hon städade när de andra stökade ner. Jag fattade aldrig om hon fick betalt för det? Åke fällde någon replik om det.

Tycker du att föreställningen passar för någon speciell publik?
   – Nja, unga kanske. Den är underhållande mer än politisk. Jag tyckte inte att den slog hål på några fördomar direkt. Den passar kanske bra som ett komplement till alla som sitter hemma och tittar på porrfilm?

Anna Werner

Share/Bookmark
Vilket betyg vill du ge föreställningen? (0 st)

För att sätta ditt betyg, för musen över Nummersymbolerna nedan och klicka på exempelvis symbol nummer 3 om du vill ge betyget 3.

1 Star2 Stars3 Stars4 Stars5 Stars
Loading...
Tyck till!

Så här tycker Nummers läsare