Men först några ord om föreställningen. Västanås regissör Leif Stinnerbom och Susanne Marko har bearbetat Selma Lagerlöfs roman från 1891 för scenen. De klassiska scenerna finns förstås med, som inledningen när den alkoholiserade prästen Gösta Berling ställer sig i predikstolen en sista gång, och slädfärden när Gösta och Anna Stjärnhök jagas av vargar.
Föreställningen spelas i Västanå teaters Berättarlada, som ligger på en grässluttning intill Rottneros herrgård. I Gösta Berlings saga är Rottneros omdöpt till Ekeby och är godset där majorskan regerar med kavaljererna vid sin sida. Publiken befinner sig med andra ord mitt i sagans centrum.
Anita Wästlund, 59 år
Yrke: Biblioteksassistent
Bor: I Torsby
Vad tyckte du?
– Den var bra. Väldigt fint gjord med fin atmosfär. Men det blev varmt i ladan under första akten, så jag tyckte att den var lite dryg. Tredje akten också. Man sitter på träbänkar och det är inte så bekvämt. Kanske skulle man kunna ha dragit ihop en del avsnitt så det blev kortare.
Hur skötte sig Rolf Lydahl som spelar Gösta Berling?
– Han var bra. I år talade alla svenska. I Kejsarn av Portugallien i fjol försökte de prata värmländska, även de som inte kom från Värmland. Det var dåligt. Även om man är från Värmland förstod man inte alltid vad de sa.
Hur var Majorskan?
– Jag hade velat ha henne lite mer kraftfull. Jag ser henne som en väldig färgklick men jag tyckte inte hon var det här, och det störde mig. Men det är kanske för att jag jämför med Margaretha Krook från TV-serien, hon var ju en helt annan skådespelerska.
Skulle du rekommendera föreställningen till dina vänner?
– O ja! Det är en fantastisk upplevelse. Musiken är så trolsk. Trummornas rytmer ligger kvar under hela föreställningen och får fram mystiken.
Anders Blom, 54 år
Yrke: Gymnasielärare
Bor: I Torsby
Vad tyckte du?
– Det var väldigt bra. Enkel scenografi, men de fick med det trolska inslaget som är typiskt för Selma Lagerlöf. Suggestiv musik med trolltrummor som dunkar monotont i bakgrunden, det skapar stämning.
Något du fäste dig vid särskilt?
– Dräkterna var väldigt festliga, det är väl Inger Hallström Stinnerbom som har gjort dem? De var väldigt effektfulla, först hängde de ner, men när skådespelaren kom fram och skulle förmedla något till publiken, knäppte han upp kläderna, och kvinnorna vände ut och in på kjolen. Liksom som att nu var det de som hade kommandot.
Spelar omgivningen någon roll?
– Ja, den är väldigt speciell. Man sitter mitt i hjärtat av Selmas hemtrakter, med gårdarna ur sagan alldeles i närheten. Det är ett perfekt ställe att spela den på.
Skulle du rekommendera den till vänner?
– Ja, helt klart. Det har jag redan börjat göra!
Ewa Jonsson, 49 år
Yrke: Jobbar inom sjukvården
Bor: Sunne
Vad tyckte du?
– Det var en väldigt färgsprakande föreställning. De hade fina kläder på sig och använde hela scenen.
Vad hade du förväntat dig?
– Jag har sett de två andra föreställningarna också, så jag visste på ett ungefär hur det skulle vara. Men den här var mycket gladare än den i fjol, Kejsarn av Portugallien, som var mer dyster.
Fungerade det att den var så lång?
– Jag tyckte den var lite långsam först, men andra och tredje akten gick
jättefort. Sedan är det ju det som jag hört andra säga, man får ju lite träsmak. Fem timmar är långt och jag fick lite ont i ryggen.
Någon särskild skådespelare du tyckte var bra?
– Hon som spelade grevinnan Elisabeth Dohna, Cecilia Milocco, hon var väldigt bra. I en scen låtsades hon gå över isflak, det var väldigt skickligt gjort. Det såg ut som om hon hoppade från flak till flak.
Skulle du rekommendera föreställningen till vänner?
– Ja, det skulle jag. Men man måste tycka om teater och se det som ett konstverk. Jag tror till exempel kanske inte att min man skulle gilla den.
Elin Jonsson, 20 år
Yrke: Religionstuderande med sommarjobb som städare
Bor: I Sunne
Vad fick du för helhetsintryck?
– Jag tyckte det var kul att det var så mycket humor, dans och musik. Det var väldigt medryckande att se på. Det syntes på alla på scenen att de tyckte det var kul, och då är det kul att vara publik också.
Vad hade du för förväntningar?
– Inte så höga. Förra året såg jag Kejsarn av Portugallien men den här var mycket bättre. Västanå teater är bäst när det är fart och dans och glädje. Det var det som gjorde den här föreställningen.
Hur var skådespelarna?
– Jättebra. Det är kul med både riktiga och amatörer. Man märkte knappt skillnaden. Det verkade som om alla tyckte om sina roller.
Hur gick det att hänga med i handlingen?
– Jag har faktiskt knappt hört historien förut, det var kul att se den. Ibland var det lite svårt att hänga med, det var vissa småsaker som man inte förstod. Men nu känns det som att jag skulle vilja läsa boken för att verkligen få en klar bild av hur det gick till.
Skulle du rekommendera föreställningen till vänner?
– Ja, det skulle jag. Kanske inte till såna som inte tycker om teater, men alla andra. Särskilt om man har ett intresse för Värmland och Selma.
Loading ...
