Ett milt kaos av legobitar, plastdjur och barnstolar utgör skådespelaren Mikael Odhags och manusförfattaren och regissören Manuel Cubas pappavärld i kvällens första föreställning. Mitt i röran den dragspelande pappafén Görel Särs som guidar den vilsna pappan genom barnvagnsmaffiorna på jakt efter en fädravårdscentral och en papparoll som är större än statistens.
I kvällens andra föreställning I vått och torrt blir det inga barn alls. Med ett textpussel av poeter som Solja Krapu och Bruno K Öijer och popartister som Peter Le Marc och Mauro Scocco, berättas Lars-Ewes och Sussie Gards äktenskap fram: Från början där två norrbottningar träffas i fjärran Afrika till slutet där Sussie står beredd att lämna Lars-Ewe med sin grävmaskinsfirma i Norrbotten.
Panelen består denna gång av fyra pappor med små barn, lite större barn och vuxna barn. Det samlade betyget blir 3,5. Pappa får 3,75 och I vått och torrt 3,25.
Per Lindgren, 35 år
Pappa till: Helge 2 år, Elis 8 månader
Gör: Lektor i systemteknik vid Luleå tekniska universitet
Går på teater: Inte ofta, något år sedan sist.
Betyg: Fyra för Pappa, tvåa för I vått och torrt.
Vad tyckte du om föreställningarna?
– Pappa hade ett fyndigt upplägg och hög igenkänningsfaktor. Den andra skulle ha mått bra av en annan regi. Dialogen och framförandet var mer varietéaktigt. Allvaret i budskapet kom inte till sin rätt.
Var det något särskilt som du kände igen dig i?
– I princip i alla situationer i Pappa. Alla pappor har nog något att relatera till i den. Dragspelsmusiken och sången tillförde också mycket till stämningen där.
Vad var bra?
– Ja, en sak som var bra var att jag över huvud taget fick chansen att gå på teater. Utan en spark i rumpan är det svårt att ta sig för som småbarnsförälder. Det är inte det första man tänker på när man har möjlighet att ta ledigt en kväll.
Det var ju en stor grej med pappaledighet för pappan i pjäsen. Har du själv varit pappaledig?
– Inte på heltid men på halvtid och 75 procent. I vår familj har det varit helt naturligt att dela på ledigheten. Jag ser det som ett stort privilegium att få vara pappaledig.
Lars Drugge, 36 år
Pappa till: Moa 12 år, Joar 4,5 år.
Gör: Arbetssökande teknisk fysiker.
Går på teater: En gång vartannat år..
Betyg: Femma för Pappa, fyra för I vått och torrt
Vad tyckte du?
– Pappa berörde mig mest. Jag var 24 när jag fick mitt första barn och tog för givet att barn var något som bara växte upp. Min första tanke kring pappaledighet då var att ta ut några dagar till älgjakten, som i pjäsen. Pjäserna var ganska rakt på och hade inte så subtila intriger. Man hade lyckats fånga klichéer, om man uttrycker det på ett fult sätt, eller ”sitta-i-samma-båt-känslan”, om man uttrycker det på ett gott sätt.
Kände du igen dig?
– När ljuset tändes över scenen igår kunde det lika gärna ha varit hemma hos mig med leksaker spridda överallt. Jag kände igen just den här ständiga tröttheten. Den vackraste kärleken har man till sitt barn och man ger ju så mycket att det är ett litet helvete ibland. Jag kände också igen mig i att vilja vara kung i köket och att bygga bo.
Vad tyckte du om I vått och torrt?
– När man träffar någon får man en positiv ruskick. Man tolkar in att det här är meningen, att vi två från Norrbotten i Sverige träffas i ett afrikanskt land – och tillskriver den här kvinnan eller mannen övernaturliga epitet. Om man jämför med Pappa så är man införstådd att det blir jobb när det kommer barn. När man träffar någon flyger man på moln och inser inte att det också kostar.
Vad fick du ut av kvällen?
– Det är ett igenkännande jag fått som behållning av de här två pjäserna. Det var några meningar i den andra pjäsen, jag tror att de är skrivna av Solja Krapu ”Ett efter ett blev orden fällda …” Jag känner verkligen igen det där, att man kliver över gränsen med nya hårda ord och när man sagt de orden går det inte att reparera, då är det något nytt som gått sönder.
Mats Sjöberg, 45 år
Pappa till: Minna 11 år, Moa 8 år samt fruns barn Lisa 22 år.
Gör: Landskapsarkitekt
Går på teater: Varierar men ca tre gånger per år.
Betyg: Trea för Pappa, fyra för I vått och torrt
Var det något som du kände igen dig i?
– I Pappa kom det ju upp saker jag kände igen. Jag köpte kombibil och fixade en massa saker. Jag var ju inte gravid men jag var ju tvungen att förbereda det på något annat sätt. Jag hade massor med kompledighet så vi var hemma båda två från det att Minna föddes och fyra månader framåt. Det var det bästa jag varit med om, jag behövde inte uppleva det han var med om i pjäsen, att vara borta.
Var det något som du inte gillade?
– Jag började tänka på: Hur är den norrbottniska kvinnan? Det finns ju myter om den norrbottniske mannen, vad finns det för myter om den norrbottniska kvinnan?
Var det någonting du tyckte var särskilt bra?
– Pappa var mer hel, den höll ihop bättre. Fén var jättebra. Och det där med att han slog sitt barn. Om det hade slutat med att han slog sitt barn … Pappa klarade av det men I vått och torrt gjorde inte det, det slutade med att hon stack, det vart lite hopplöst tycker jag. Det jag tänkte på också i början av pjäsen (I vått och torrt) var att det handlade om hur de möttes. Jag trodde att det var deras metod att backa tillbaka, så brukar jag och min fru göra för att hitta tillbaks till varandra när det känns tungt.
Skulle du rekommendera den här föreställningen till någon?
– Jag tänker på en småbarnspappa jag känner, han tycker jag skulle gå och se det här.
Eric Johansson, 63 år
Pappa till: Erika 28 år, Nils 32 år
Gör: Tidigare vd för arkitektfirma men nu göra han bara det han vill.
Går på teater: Cirka fem gånger per år
Betyg: Svag trea för Pappa, stark trea för I vått och torrt.
Var det något du kände igen dig i?
– Jag har väldigt lite såna erfarenheter som i Pappa. Jag lever tillsammans med en stark kvinna så jag har mer av upplevelserna från I vått och torrt. Man kan diskutera hur det gick till, men jag valde bort småbarnstiden, vilket inte var ovanligt på min tid. Den medvetenhet som finns idag och som fanns i den där pappapjäsen känner jag inte igen från den tiden.
Var det något du inte gillade?
– Det blir lite standardbilder för mig. I den andra tycker jag att texterna var lite roliga. Eftersom jag läser ganska mycket poesi så gillar jag om det är lite mer än bara att man skriver av det folk säger på dan. Men jag tycker det var lite synd att hon flyttade från Norrbotten, för det här är ju ett relationsproblem mellan män och kvinnor, det har ju egentligen inget att göra med Norrbotten.
Var det någonting du tyckte var särskilt bra?
– Historien i Pappa där ungen sa ”mamma” till honom: Vad var det för människa han ville vara med sitt barn? Ville han vara pappa eller är det samma sak som mamma? Det blev inte bara schabloner utan det fanns ett djup. I vått och torrt speglar mycket som vi diskuterar i vår generation: det är många som separerar väldigt tidigt nu utan att göra minsta ansträngning.
Skulle du rekommendera de här pjäserna till någon?
– Jag skulle rekommendera dem till ungdomar i alla fall. Många vuxna skulle nog också uppskatta dem, folk levde ju med och applåderade. Men själv vill jag ha ännu högre kvalitet. Det är hemskt att säga så, men för mig känns det som lite lågbudget, man ska klara allting själv nu på Norrbottensteatern.
Loading ...
