I centrum står pojken Haroun, som har en pappa som kan berätta de mest fantastiska historier. Men en dag tröttnar mamman på allt berättande och rymmer med den fantasilöse grannen. Då tystnar pappan. Haroun beslutar sig för att hjälpa honom och beger sig ut på en äventyrlig resa för att hämta vatten från sagornas hav, så att han ska kunna berätta igen. På vägen möter pojken många lustiga figurer; en vattenande, en flytande trädgårdsmästare, en mekanisk härfågel med flera.
I ett samtal med översättaren och dramaturgen David Tushingham säger Rushdie: ”Jag började tänka på det som om historien hade skrivits för min son i två olika tidsepoker – som flaskpost. När han var en liten pojke i Haruns ålder skulle han läsa boken och njuta som vanligt av sagoformen. Sedan skulle han växa upp och läsa den igen och förstå vad den verkligen handlar om. Det blev en avgörande idé för mig.” (Översättning: Ulf Peter Hallberg).
Nummer tog med sig de fyra kusinerna Hanna, Andreas, Angelica och Linus, kvällen efter premiären 6 december. Så här tyckte de.
Hanna Persson, 9 år
Vad tyckte du om pjäsen?
– Jag tyckte den var rolig. Handlingen var bra och sedan var det kul med alla effekter och skojiga kläder.
Var det svårt att hänga med?
– Ja, det var vissa svåra ord. Speciellt namnen var krångliga.
Fick du någon favorit bland figurerna?
– Pojken tycker jag spelade jättebra.
Tyckte du den var otäck?
– Ljuden var läskiga ibland, men annars var den inte otäck.
Vad tyckte du om slutet?
– Jag tyckte det var bra med ett lyckligt slut.
Skulle du rekommendera den till dina kompisar?
– Ja, det skulle jag nog.
Angelica Persson, 11 år
Vad tyckte du om pjäsen?
– Jag tyckte att den var sådär. Det var svårt att hänga med i handlingen. Alla konstiga namn gjorde att man lätt blandade ihop de olika figurerna. Och man fick ha tålamod och vänta innan det hände något.
Var det något som du gillade?
– Skådespelarna var duktiga och de hade fina dräkter. Det var också roligt med alla grejor som kom ner från taket.
Fick du någon favorit bland figurerna?
– Jag tyckte mycket om pojken. Han var en jätteduktig skådis. Men det fanns också många andra roliga figurer.
Vad tyckte du om slutet?
– Det var ett ganska bra slut.
Skulle du rekommendera pjäsen?
– Ja, men bara till barn över 10 år. Jag tror inte att yngre kan förstå handlingen.
Linus Persson, 11 år
Vad tyckte du om pjäsen?
– Jag tycker den var bra och rolig. Det var häftigt med alla saker som kom ner från taket.
Var det något du inte gillade?
– Språket var lite svårt ibland.
Fick du någon favorit bland figurerna?
– Det var kul när mamman sjöng i början, då skrattade jag. Annars var det nog den galne busschauffören som var roligast och figurerna med de svarta dräkterna och hattarna.
Tyckte du det blev otäckt någon gång?
– Jag ryckte till av åskljudet.
Vad tyckte du om slutet?
– Det var bra med ett lyckligt slut och härligt med alla blommor och bubblor som kom ner från taket.
Skulle du rekommendera pjäsen?
– Ja.
Andreas Persson, 7 år
Vad tyckte du om pjäsen?
– Den var bra. Det var fina kläder och kul med saker som kom uppifrån.
Vad tyckte du att den handlade om?
– En pojke som drömmer en stor dröm.
Vad det något som fick dig att skratta?
– Ja, när mannen tog ut hjärnan på fågeln. Det såg skojigt ut.
Tycker du att det blev otäckt någon gång?
– Jag blev lite rädd en gång – när bomben exploderade.
Hur var längden – blev det långtråkigt?
– Den var nog lite för lång.
Loading ...
