Han är själv tonårspappa och det var han som kom med idén till pjäsen.
– Det kändes som jag fått ett UFO i huset. Jag började fundera på hur min son tänkte och hur jag var som förälder, säger han.
Stackars X har vävts ihop genom gruppens egna och andras berättelser, improvisationer och intervjuer. Som en del i materialsamlandet var ensemblen i våras på studiebesök hos en sjundeklassare på Backaskolan i Malmö. Eleverna fick skriva uppsatser om sina tankar kring att vara tonåring och vad de tyckte pjäsen skulle handla om. Nummer tog med sig tre tonåringar från klassen och en mamma för att låta dem tycka till om det färdiga resultatet.
Janna Gunnäng, 14 år
Sysselsättning: Åttondeklassare på Backaskolan
Betyg: 5
Vad tyckte du om pjäsen?
– Jag tyckte den var jätterolig.
De hoppade mellan tider och bytte roller. Var det svårt att hänga med?
– När jag såg den på generalrepetitionen var det lite svårt att följa med, men inte nu. De spelade väldigt bra och nu förstod jag alla de olika rollerna.
Du skrattade väldigt mycket. Kände du igen dig?
– Ja, jag känner igen mycket. De har verkligen lyckats att hitta grejor som är så typiska. Till exempel att man alltid ska skruva ner volymen på stereon. Även om jag inte själv är precis så alltid, så kan jag känna igen många kompisar i de olika rollerna. Och hästen var verkligen kul!
Vad tyckte du om skådespelarna?
– Jättebra! Jag tyckte mycket om tjejen. Hon spelade precis som det är. Det var inte överdrivet. Vissa scener var förstås lite pinsamma, som till exempel den om pappans gamla sexliv, men det var ju kul samtidigt.
Tycker du att du lärt dig något nytt?
– Alla har varit med om det. Genom pappans ungdom förstår man att allt alltid varit likadant. Man funderar på samma saker när man är ung. Det tror man inte.
Blev resultatet som du väntat dig?
– Jag trodde nog inte att det skulle bli så bra. Hur skulle två vuxna kunna tolka det vi skrivit? Men det lyckades verkligen. Det här är den bästa teater jag sett!
Agneta Gunnäng
Sysselsättning: Lärare och mamma till Janna
Betyg: 5
Vad tyckte du?
– Min reaktion var att jag blev väldigt berörd. Jag kände faktiskt gråten i halsen på slutet. De hade en kärv jargong mellan sig men man märkte att de hade en fin relation, att det låg mycket kärlek bakom. Samtidigt var det en underhållande pjäs.
Kände du igen dig som tonårsmamma?
– Ja, jag kan känna igen mig även om relationen pappa-dotter nog skiljer sig en del från mamma-dotter förhållandet. Men visst är förhållandet till tonåringarna annorlunda än när de är mindre. Man känner ibland att de bygger upp en fasad. Mötet blir annorlunda.
Vad tycket du om skådespelarna?
– De var vansinnigt roliga med en helt underbar mimik. Jag kunde ha skrattat ännu mer och högre, men jag tänkte att jag måste hålla igen lite här… Öppningsscenen med hästen var helt genialisk.
Hängde du med i svängarna?
– Jag tyckte det var roligt med de olika rollerna och att de förflyttade sig i tiden. Jag upplevde det inte som rörigt, utan väldigt levande. Övergångarna var smidiga och det var tydligt vad som hände.
Hur är det att gå på teater med dottern?
– Jätteroligt! Det ska bli spännande att prata med henne nu efteråt.
Skulle du rekommendera andra att gå och se pjäsen?
– Absolut! Den är både underhållande och väcker tankar.
Emil Hindmo, 13 snart 14 år
Sysselsättning: Åttondeklassare på Backaskolan
Betyg: 4,5
Vad tyckte du?
– Det var bättre än generalrepetitionen. De hade skaffat mer saker och fått ihop det bättre. Skådespelarna var jätteduktiga.
Kände du igen dig?
– Ja, jag kände igen vissa saker. Det kan nog vara så… ibland.
Clownen påminde mig om en av mina klasskompisar.
Var det svårt att hänga med?
– Fösta gången jag såg den var det lite svårt att förstå, men andra gången var det bättre. De hade fixat det bra med peruker och gick in i sina roller.
Går du ofta på teater?
– Jag gick ofta innan, men inte nu längre. Jag önskar att vi fick gå på mer teater och bio i skolan. Snart ska vi se Ondskan, det ska bli kul.
Hur fick ni hjälpa till med manus?
– Vi fick skriva uppsatser, men jag kommer faktiskt inte ihåg vad jag skrev. Det känns så länge sedan.
Tycker du resultatet blev bra?
– Absolut! Det var jättebra. Handlingen, skådespelarna och miljöerna. De har verkligen lyckats.
Malin Wiberg, 14 år
Sysselsättning: Åttondeklassare på Backaskolan
Betyg: 5
Vad tyckte du?
– Bra. Den handlar om tonåringar och stämmer faktiskt bra in på hur man är och på ens retliga föräldrar. Den var spännande och jag skrattade mycket. Jag förväntade mig att det skulle bli rätt tråkigt, men den var jättebra.
Så du kände igen dig i Emelie?
– Ja, jag kunde känna igen mig i de flesta av scenerna. Till exempel när hon pratade med hästen och när hon låg och smygläste boken. Det händer mycket i tonåren. Det handlar om fester och killar just nu… kanske allra mest om killar.
Pjäsen varade i en timme utan paus. Var det lagom tycker du?
– Ja. Det blev aldrig för långsamt. Den var kvick, rolig och bra. Det hände spännande saker hela tiden och det var inte svårt att hänga med.
Var det något du tyckte var extra roligt?
– Ja, jag gillade när pappan träffade den prostituerade polskan. Hon var rolig.
Vad tyckte du om skådespelarna?
– Jag har sett andra pjäser men aldrig med så bra skådespelare.
Skulle du rekommendera andra att se den?
– Ja, till mina kompisar, men det är nog också många föräldrar som känner igen sig. Jag ville inte att mamma skulle följa med ikväll. Jag tyckte det skulle vara lite pinsamt. Men hon får gärna gå och se den själv.
Loading ...
