Anna Magnusson Hedelius fortsätter att bevaka Stockholms filmfestival 2001 för Nummers räkning. Det innebär förstås fokus på film med teateranknytning.
På resa till New York 1996 stod jag i foajén till Chelsea Hotel och inandades alternativ kulturhistoria. Ett besök på Stockholms filmfestival 2001 tog mig in i rummens mest intima vrår.
Det mytomspunna hotellet där storheter som Sarah Bernhardt, Arthur Miller och Tennesse Williams bodde i långa perioder, där den heroinpåverkade Sex Pistols-stjärnan Sid Vicious sägs ha tagit kål på både sig och sin flickvän Nancy Spungen och där även författaren Dylan Thomas tog sitt sista andetag, är spelplatsen för skådespelaren Ethan Hawkes regidebut.
Med handkamera i hotellrummen
Filmen Chelsea Walls är baserad på Nicole Burdettes pjäs med samma namn, vilken i sin tur är inspirerad av Dylan Thomas pjäs Under Milk Wood.
Det är en övervägande zepiafärgad rulle gjord med den digitala videons dokumentära stil. Poetiskt berättar den historien om några av tillhållets sorgsamma gäster. Med handkamerans hjälp tar den sig in i hotellrummen liksom i det mest privata hos den samling författare, poeter, artister och musiker som just för tillfället befolkar hotellet.
Ethan Hawke har samlat ett namnkunnigt gäng skådespelare kring sig. Hustrun Uma Thurman är förstås med, liksom Kris Kristofferson, Natasha Richardson och Steve Zahn.
Fragmentarisk historia
Den som vill se film med en tydlig röd tråd som ledsagare genom upplevelsen ska kanske inte se Chelsea Walls. Fragmentariskt får vi ta del av personernas historier och några svar på var deras liv kommer att styra dem får vi inte. Däremot blir det undan för undan allt tydligare att det viktigaste för människor, oavsett yrke eller konstnärsambitioner, tycks vara enkla drömmar om kärlek, trygghet och om att övervinna ensamheten.
Tips på andra teaterbesläktade filmer
Den som är intresserad av teater på film kan under Stockholms filmfestival även se Tape, en filmad enaktare med Ethan Hawke och Uma Thurman i två av rollerna. Tape är liksom Chelsea Walls en film från det amerikanska bolaget InDigEnt – Independent Digital Entertainment. Bolagets filmer görs digitalt och deras respektive budget får inte överskrida 150 000 dollar. En teaterregissör – Gary Winick – är en av initiativtagarna till det Dogmainspirerade filmkonceptet, där kvaliteten i berättelsen sätts före dyrbara studiobyggen, ljussättning, åkningar och allt annat som annars hör film till.