Den första juli i år gick en institution i graven. Unga Klara lades ner som scen vid Stockholms stadsteater. Knappt en snyftning hördes. För alla älskar Unga Klara, och alla vill ha scenen kvar (fast någon annanstans än vid Stockholms stadsteater, som också vill ha den kvar men inte har råd).
En utbredd uppfattning efter Kulturrådets utredning i vintras och genom mediernas rapportering är att Unga Klara likt Fågel Fenix kommer att återuppstå igen. Exakt hur det ska gå till, vad gäller finansiering, är dock inte klarlagt än. Framtidsscenariot för Suzanne Ostens skapelse verkar fortfarande högst osäkert.
Därför är det viktigt och extra roligt att det lilla förlaget Themis ger ut den till omfånget stora boken (572 sidor) Nio pjäser på Unga Klara av Suzanne Osten. Med ett 36-sidigt efterord av Osten själv och ett förord av Erik Uddenberg.
De nio pjäserna i boken är bara ett ringa urval av 34 års arbete och de totalt 75 uppsättningar Unga Klara gjorde mellan 1975 och 2009. Valet av pjäser motiverar Osten med att de ”bygger på mina möten med texter kring ett barndomsbegrepp där jag har försökt ringa in den svenska samtiden”.
Äldst av de nio är småbarnspjäsen Prins Sorgfri som Osten skrev tillsammans med Per Lysander och satte upp 1977, vidare Jane Bowles queera och anarkistiskt associationsflödande I lusthuset (1988). Sist men inte minst Nils Gredebys Donald Winnicott-inspirerade Pyret från 1991.
I efterordet kommenterar Osten både sina val, pjäs för pjäs, och uppsättningarna. Hon berättar också hur hon på olika sätt över tid påminns om att uppsättningarna har ett liv hos publiken också efter att den lämnat föreställningen. Mycket tack vare att pjäsen har lyckats väcka åskådaren kroppsligt, menar hon.
Fast vad det mer precist är i text, regi, skådespeleri eller tidsanda som stannar kvar som minne hos åskådaren menar hon samtidigt är svårt att veta.
Därför är Nio pjäser på Unga Klara en viktig bok, allra helst nu när verksamheten är satt på spel. Låt oss hoppas att den här boken inte är ett testamente. Läs pjäserna av lust – trots den kompromisslösa hållningen till barns utsatthet i vuxenvärlden i pjäser som Paddakvariet och Hitlers barndom II.
Den som har haft förmånen att se pjäserna kan ju begrunda den nämnda frågan om föreställningen betydde något och i så fall vad. Oavsett vad som händer Unga Klara under hösten håller den som läser boken minnet vid liv.
FAKTA
Titel: Nio pjäser på Unga Klara
Författare: Suzanne Osten
Förlag: Themis
LÄNKAR
Läs de två senaste litteraturartiklarna, Grävjobb bakom scenen och Fångar teaterns ögonblick.
Loading ...
