Pleasure på Riksteatern /Teater Västernorrland

I scenografen Ulla Dahlströms sjaskiga krogmiljö sitter fyra män. En manchesterbeige språklärare i övre medelåldern, ett stort konstnärsego, en kille som vill upptäcka den stora världen i Thailand och en som jobbar på Statoil.
De har köpt sex. Det finns omständigheter och tillfälligheter som naivitet, övergrepp, komplex, grupptryck. Men det finns också ett val – även om ögonblicket för valet varierar mellan glasklart och grumligt. De fyras monologer flätas skickligt samman.
   Till en början ligger som en hinna av roll utanpå skådespelarna. Det glappar lite. De är som fyra representanter för potentiella sexköpargrupper. Men föreställningen fortskrider och hinnan tränger in i huden och ger fyra hela personer. De är män och de köpta är med ett undantag kvinnor. Men betoningen ligger inte i första hand på kön, utan på rikare länders medborgare och deras makt att köpa de fattigares. Viktor – han som åker till Thailand – blåser upp en badboll i form av en jordglob. Lattjar lite med den. Kastar den hit och dit. Han kan köpa hela världen med västerländska pengar.
   Jag skrattar också, men illamåendet tilltar. Vägen till sexköpet är vardagligt lång. Lisa Langseth har en exakt känsla för alldagliga detaljer och genom att fläta in det outhärdliga i Bolibompa, Siewert Öholm, Lonely Planet och studier i statsvetenskap blir det outhärdliga så mycket mer trovärdigt. Och så mycket mer outhärdligt.