Sjuttonhundratalets handelsskepp som dagens internet. Gods, kulturer och människor som flödar över jorden. Librettisten Michael Williams jämförelse under introduktionen är relevant. För trots att den nyskrivna operan bottnar i sedan länge svunna händelser känns den modern och angelägen. Kanske just för att det är händelser som tecknar en bakgrund till världen av idag.
Librettot knyter samman den svenske förromantiske sjuttonhundratalspoeten Bengt Lidners resa med svenska ostindiefararen Terra Nova och en av de märkligaste händelserna i Sydafrikas historia. The prophetess, Jula, är en av de slavar som lastas ombord på Terra Nova. Förebilden är den unga sierskan Nongqawuse som i mitten av artonhundratalet fick en vision om att hennes folk skulle döda all boskap och offra sin skörd – då skulle de döda återuppstå och de vita tyrannerna svepas iväg av en mäktig vind. Man offrade. Svält och vit makt följde.
Scenografen Lars Östbergh tecknar en grafiskt renlinjig scenbild fylld av överraskningar. Publikens resa går från den clownlike Gustav III:s pastellfärgade hov, över de stora havens slavhandel för att landa i Julas by, i fruktlös väntan på förfädernas återkomst. Det är en stark historia – men inte utan problem. Göran Eliasson tecknar Lidner som bortskämd äventyrare som släpper idealen när verklighet står för dörren – kanske en symbol för västvärlden i stort. Hjältinna blir istället hans älskarinna Ingrid Skeppsbroo, angenämt sjungen av Elisabet Strid. Men poeten Bengt Lidners historia väger väl lätt mot Julas profetia och xhosafolkets självmord. I slutscenen känns de två västerlänningarna som felplacerade gnuggisar på en katastrofplats.
Musikaliskt förebådas katastrofen föreställningen igenom. Mats Larsson Gothes musik bär ett mörkt, ödesdigert grunddrag som ibland lyfter mot hoppfullhet eller vemod. Även när det glättigt lättsamma ligger ovanpå bryter hotfullt disharmoniska stråk igenom. Starkast är ändå mellanakten där de två kontinenterna får spänna mot varandra och Cape Town Operas kör Voice of the Nation Ensemble ger mäktig röst åt vansinnesbegreppet ”human cargo” när de i bojor äntrar det svenska skeppet.