Det är svårt att skriva den här recensionen utan att ivrigt börja stapla komiska och klyftiga exempel ur den smått fantastiska överföring regissören Andreas Boonstra har gjort av August Strindbergs mardrömslika drama Spöksonaten till Nya spöksonaten – givetvis med typsnittet i ordet ”nya” lånat från ett politiskt parti på högerkanten.
Nya Spöksonaten skildrar ett tämligen mardrömslikt Sverige med Nya moderaterna vid makten. Under det nya arbetarpartiets vingar är friheten total och, enligt Fröken (Josefin Ankarberg) i sin melodiska inledningsironi, kan man bli landstingsråd, sjuksköterska eller arbetslös. Det är en refräng även studenten (Adam Pålsson) snart stämmer in i. Han har inte bara räddat folk från husraset, han är också en ung förstagångsväljare från estetiskt gymnasium som inte ännu vet vad han ska bli.
Nya Spöksonaten är en uppsättning som har fått påtagliga konturer, inte bara i Åsa Berglund Cowburns kostym och vitmålade scenografi utan också i den profilerade tematiken. När studenten möter Hummel är det en helt ny Hummel i Martin Jonssons kalhjässade och hundögda Reinfeldtgestalt. Som representant för det blå laget har han en mängd generande Nej på sitt historiska samvete – till kvinnlig rösträtt, till homosexuellas rättigheter, till fyra veckors semester. Detta medan socialdemokratins representant Översten (Andreas Boonstra) stolt bär sina medaljer MBL och ATP.
Andreas Boonstra har öppnat upp och vecklat ut Spöksonaten, han har gjort svidande satir av Strindbergs mystik. Nya Spöksonaten är en faktaspäckad politisk odyssé, där mumien i garderoben visar sig vara Olof Palme själv och där en betjänt vid namn Svensson personifierar oss alla. Uppsättningen skildrar en inhuman och ytlig lattevärld, där Hummel sitter med alla trumf i sin Finns i sjön-hand och där det har blivit alltför lätt att börja lyssna på folkdräktsklädda skåningar. Linda Källgrens Moder Svea, draperad i gulblå fana, har all anledning att känna sig oroad.
Kaxigt, skarpt och med dansant humoristiska blinkningar till Mats Eks uppsättning av Spöksonaten på Dramatens lilla scen konfronterar Moment sin omedelbara nutid. Ett ytterligare scenaktuellt metalager läggs förstås till då den experimentella frigruppen i förorten planerar att sätta upp en pjäs som är ”längre och krångligare än Malin Stenberg”.
Valkyrian som valvaka och Rut som rutig städare. Nya Spöksonaten tycks vara resultatet av Boonstras och hans kamraters mycket vildsinta brainstorming och möjligen kunde en och annan älskling ha fått stryka på foten. Men på det hela taget – åk till Gubbängen för en rejäl politisk bläcka.
Loading ...
