Den som anmälde affischen för Porslinsnegrer till diskrimineringsombudsmannen hade inte hunnit se pjäsen. Och antagligen inte sett att den visade en bild av konstnären Makode Linde, som i sitt koncept Afromantics målar om västerländska skulpturer till klichébilder av ”den svarte” – tänk ditmålade läppar och ögon i minstrelstil – för att väcka tankar om etnocentrism och exotisering.
Samma humoristiskt provocerande utmaning till diskussion och perspektivomskakning genomsyrar Månteaterns uppsättning av Dennis Magnussons nyskrivna pjäs.
Hans namne och parhäst, regissören Dennis Sandin, låter ett mentalt månsken – svalt stillsamt men lekfullt gäckande – lysa upp figurerna på scenen. Man skulle kunna säga att de egentligen är ett antal tankefigurer om makt, normavvikelse, identitet, sexualitet och etnicitet, som för att kunna tala lånar gestalt av ett antal historiska personer.
Och en tid som med sin inneboende dramatik lockat till flera konstnärliga verk – hovhierarkierna i slutet av det svenska 1700-talet ger bra stoff till en ”poetisk thriller”.
Peter Öbergs kung Gustav III har en lätthet till och med som döende efter skottet på maskeradbalen. Tony Lundgren som hans bror hertig Carl äger fin komik i intrigerandet för att ta sig från en meningslös position vid sidan om. Emma Sildén som deras syster prinsessan Sofia äger hela scenen i vissa stunder, än mer intrigerande ska det visa sig.
Magnus Nylander gör mycket av den birollstystlåtne högra handen Armfelt. Och så pjäsens nav, den svarte hovtjänaren Badin, som gavs som present till drottning Lovisa Ulrika och växte upp med kungafamiljen. Alexander Karim behärskar spelet under ytan som ger rollen dess laddning.
Alla är de missanpassade på olika sätt. Svart hud, kvinnokön, homosexualitet hindrar dem från att leva det liv de vill. Och alla deltar de ändå i spelet med liv och lust (jojo, här finns en riktig sexscen) för att överleva.
Det finns en pedagogisk ton och ibland en övertydlighet i replikerna, den genomgående välregisserade och välspelande ensemblen gör en dygd av detta och intressant dynamik uppstår mellan de olika lagren i berättelsen: stilisering och vardaglighet, ironi och värme, historia och samtid, metateater och illusion, politik och passion.
Porslinsnegrer är ett stiligt och modernt diskussionsdrama.
TIDIGARE I NUMMER
Annons för Porslinsnegrer anmäls
Intervju med Dennis Sandin och Dennis Magnusson
Loading ...
