Nycirkusen, som med sina trettio år på nacken inte längre är speciellt ny, har hunnit lägga sig till med en rad tröttsamma klyschor. Inte minst brukar den handling som ramar in de olika cirkuskonsterna tryfferas med ett otal gränser som ska överskridas, våghalsiga kast ut i det okända och rädslor som bemästras.
Cirkuskompaniet Les 7 doigts de la main, på turné i Sverige under sitt internationella namn The Seven fingers, slänger sig med samma slitna schabloner men lyckas som få andra faktiskt fylla nycirkusens klichéer med ett nytt och spännande innehåll.
Kompaniet hör hemma i nycirkusens epicentrum Montreal och grundades 2002 av sju utbrytare från världskända Cirque du Soleil. I dag tillhör The Seven fingers en av genrens verkliga förnyare och turnerar världen över med ett gäng olika föreställningar. Så sent som våren 2008 drog de fulla hus i Umeå med sin bubblande lekfulla föreställning Traces.
I PSY, som utarbetats i samarbete med Subtopia i Botkyrka, finns samma smittande respektlöshet som var Traces stora behållning. PSY handlar, som namnet antyder, om hjärnan och det mänskliga psyket, och de elva cirkusartister som står på scenen representerar alla varsin psykisk sjukdom.
Sömnlösheten får ett nytt ansikte i form av Héloise Bourgeoïs och William Underwoods innerliga dans längs med den kinesiska pålen.
Beroendets kedjor skildras själfullt på det tyska hjulet av en skicklig Julien Silliau. Nael Jammals handstående mitt i ett pumpande nattliv blir en besjälad bild av utanförskapet.
Det är poetiskt, vackert och ytterst underhållande. Humor, dramaturgisk fantasi och ett stämningsskapande berättande hand i hand med svindlande teknisk skicklighet. En föreställning, uppburen av en livgivande idé om att allt faktiskt är möjligt. Nycirkus när den är som allra bäst helt enkelt.
Själv haltar jag hem efter föreställningen, öm från tå till skalle efter en bakhal skidtur på sjön hemmavid tidigare under dagen, fast besluten att kränga på skidorna illa kvickt igen. Här ska det testas gränser…
Loading ...
