Pytt i Pannan med Cirkus Elvira

De tre skådespelarna Sofia Andersson, Jan Boholm och Ann Jerbo samt musikern Olof Sjögren inleder med att banka i kastruller och sjunga en sång. De är klädda i svarta blanka byxor och vita förkläden, bakom dem en glittrigt dekorativ restaurangkuliss.
   Föreställningen är interaktiv. Publiken får en meny och beställer in olika rätter men de är inte ätbara. Ett liknande lösning kunde ses i koreografen Maria Clara Villa-Lobos i föreställningen XL som turnerade med Dansnät Sverige våren 2006. Där beställde publiken in parodier på nutida dans i en fejkad hamburgerbar.
   Revy får vara lätt och här är siktet inställt mot träffpunkter i samtiden som polska hembiträden, arbetsförmedlingens oförmåga att fixa jobb, långväga grönsakstransporter och ouppfyllda vallöften. Satiren bygger på en vänstersocialdemokratisk värdegrund men lyckas bäst när det ideologiska tyckandet glöms bort och det bär i väg mot det absurda. I sången ”Village barbecue” slutar det med att den grillande familjefadern lägger marsvin, svärmor och sin fru på gallret. Revynumret ”Magisk råbiff” är en variant på itusågade damen.
   Skådespelarmässigt sticker Sofia Andersson ut. I numret ”Ratad Ädelfisk” låter hon en positivitetskonsults optimistiska budskap kontrastera mot en inre ångest, det blir starkt. Den kritiska udden riktas här mot att arbetslösa startar eget, men vad är det för fel med det?
   Musiken är njutbar, scenografin väl utarbetad men texterna är genomgående för tunna. Gruppen behöver bättre textmaterial och tycks inte ha haft någon utomstående regissör.