Rädd på Profilteatern

Med avsikt att ge publiken en chans att ventilera rädsla för att, förhoppningsvis, ta kommando över känslorna och känna sig tryggare i vardagen satsar Profilteatern på en tämligen outforskad teatergenre, skräckteater.
    Först ut var rysaren En kvinna i svart. I den nyskrivna efterföljaren Rädd vill Profilteatern, enligt programbladet ”skrämmas ännu lite mer”.
    I samarbete med skräckfilmsnörden Janne Widmark, manusförfattare och regissör i filmbranschen, har Profilteatern vävt samman en historia med dunkla motiv och psykologiska obehagligheter.
    Inte oväntat anas referenser från skräckfilmsgenren, filmer som Rosemarys Baby, Frankensteins monster, The Shining och Embryo. Här finns både specialeffekter och gott om material riktat till mänskliga psyket.
    Handlingen kretsar kring ett ungt par som väntar sitt första barn. Kvinnan behöver ta det lugnt och paret reser till mannens föräldrahem. Ett Frankensteinsliknande hus där mannens far, en före detta förlossningsläkare, eller snarare galen professor, har onda avsikter.
    Medan första akten i Rädd bjuder på en suverän raksträcka av hårresande ovisshet och säkert rollspel som helhet, i stundtals kolsvart mörker, brister tyvärr föreställningen i andra akten. Här är det svårt att identifiera sig med karaktärerna och att hänga med i handlingens alltför många stickspår.
    Ulla Karlssons enkla, dramatiska och effektiva scenografi bländar liksom ljuset och musiken som understryker skälet till rädsla.