Samhällskritiska Surdegshotellet med Robert Fux, David Rangborg, Shima Niavarani, Alexander Salzberger och Emelie Rosenqvist är en Radioteaterfavorit. Foto: Matthias Ahlm/Sveriges Radio
Fördjupning [2013-12-20]

Radioteatern, en tillgänglig doldis

REPORTAGE.  I årets elfte timme uppmärksammar Nummer vår mest tillgängliga och demokratiska teaterscen. Vare sig du befinner dig i Kittelfjäll eller på en skärgårdskobbe, finns det alltid en plats på första parkett, på en teater nära dig.

Genom digitalisering, ett gediget klassikerarkiv och angelägen nutidsdramatik vill Radioteaterns konstnärliga ledare Stina Oscarson både folkbilda och bygga broar mellan historien och samtiden.

Som hängiven P1-missbrukare är Radioteatern en del av mitt dagliga sällskap. Ändå spetsade jag öronen lite extra inför några repliker från Jonas Hassen Khemiris Jag ringer mina bröder. Jag hade redan sett en kaxig uppsättning av densamma på Kulturhuset Stadsteatern (läs Nummers recension här.)  Men nu vibrerade orden plötsligt intimare och nervigare. Kanske för att många av samtalen går via mobiltelefon. Men också för att användandet av röster, ljudeffekter och musik bygger upp en egen dimension bortom rummet och det visuella. Ett skapande av här och nu med personerna fysiskt ännu påtagligare än när jag såg dem på en scen.

Det är också lätt svindlande att höra mytomspunna skådespelare som Tora Teje, Anders de Wahl, Ulf Palme eller Georg Rydeberg som om de satt i rummet. Återuppleva saknade röster som Eva Dahlbeck, Allan Edwall, Jarl Kulle eller Margaretha Krook. Till det gedigna Radioteaterbiblioteket har teaterns konstnärliga ledare Stina Oscarson ur en arkivskatt på tiotusen pjäser, lyssnat igenom femhundra och vaskat fram några av världsdramatikens guldkorn.

En ansenlig andel är Bergmania givetvis. August Strindberg, Sofokles, William Shakespeare och Molière ingår också. Liksom Eugene O’Neill, Henrik Ibsen och Anton Tjechov. Men också mindre bekanta dramatiker som Rudolf Värnlund, John Millington Synge eller antikens Menandros. Oscarsson menar att tillgängligheten, som också inkluderar nedladdning till den egna datorn, är en medborgerlig rättighet som i förlängningen också får ett folkbildande syfte.

Radioteatern månar sig om att vidga perspektiven och konstnärligt överbrygga historien med vår tid. Att spegla oss och känna igen oss i eviga sanningar. Vissa föreställningar inleds av personer i dagens kulturella, filosofiska och politiska debatt. Mona Sahlin har inlett George Orwells Djurfarmen, Anne Heberlein Ibsens Frun från havet och Ingela Pling Forsman Shakespeares Romeo & Julia.

Varje vecka under året har också nyskriven dramatik presenterats under rubriken Samtid. Åsa Melldahls Göteborgsdekalogen om kravallerna som skakade Sverige, Ola Salos rockopera Kult och samhällssatiriska Surdegshotellets kvartalsrapport, att inmundigas närhelst och i vilken dos du vill.

En klar majoritet av radioteaterns lyssnare, i runda slängar runt 100 000 per föreställning, föredrar dock att bänka sig direkt framför radioapparaten. Men Oscarson menar att vi befinner oss i en brytningstid och nedladdningen kommer att ta fart när man upptäcker möjligheterna. Hon inser att de flesta kanske inte avsätter 90 minuter till aktivt lyssnande. Och där har 2013 års stora satsning Världshistorien varit ett komprimerat och ofta omskakande nedslag.

I samarbete med länsteatrarna har man skapat denna gigantiska kalender med 365 kortpjäser med geografisk och historisk spännvidd och utgångspunkt i politiskt laddade händelser eller kontroversiella personligheter. Fem till femton minuters förtätad dramatik. Ett sent påkommet tips men som hela nästa år finns kvar på webben. Ladda ner i dator eller mobil och allt blir ditt för evigt!

* I början av februari släpps repertoaren för supervalåret 2014.

* Läs mer Radioteaterhistoria här.

Louise Lagerström

Share/Bookmark
Tyck till!

Så här tycker Nummers läsare