Rebecka på Storan i Göteborg

Föreställningen är en del av MusikBibel2000, ett projekt som ska sätta musik till, och öka, intresset för den nya bibelöversättningen.
   Att lyfta fram en stark kvinna bland Gamla Testamentets alla patriarker höjer förstås dess angelägenhetsgrad även för en ateist. I centrum står alltså Rebecka, gift med Isak, han som Abraham var beredd att offra för Guds skull, mamma till Jacob och Esau.
   Många är de män som omger henne, men Annika Edstam gör en god insats. Rödklädd och med pilbågen i hand ifrågasätter hon den berömda könsmaktsordningen. Isak blir en sammanbiten, men välsjungande toffel i Timo Neimininens tappning och trots att många andra patriarker passerar revy lyckas föreställningen behålla Rebecka i fokus. Den förste som äntrar scen är den svartklädde Jonas Franke-Blom, dirigent tillika kompositör. Kören som är stor och nomadklädd utgör såväl scenografin som den musikaliska basen. Musiken är uppenbarligen det centrala och utgör också Rebeckas absoluta styrka. Samtidigt som jag tycker om mycket med föreställningen påminner den mig väl mycket om Söndagsskolan eller Joytime, den frikyrkliga variant jag gick på som barn. Den kommer aldrig riktigt förbi den där tunga, tjocka boken och den där farbrodern med långt vitt skägg.