Dagens Nyheters f d teaterrecensent Danjel Andersson är numera redaktör för teatertidskriften Visslingar och Rop och tillika en flitig debattör i ämnet teaterkritik. När Nummers nya diskussionforum öppnade i februari var han snabbt inne och kritiserade textlängden i våra recensioner. Som svar på tal bad vi honom skriva en egen recension och välja den optimala längden. Vi skickade honom på premiären av Koltès Västra Kajen på Stockholms stadsteater.
Hans text landade på 4800 tecken i omfång och blev så här: länk »
För att tydliggöra jämförelsen bad vi en av Nummers ordinarie frilansskribenter, Ditte Hammar, att recensera samma föreställning, men på utrymmet 1500 tecken. Hennes text kan du läsa här: länk »
Vi på Nummer.se står fast vid att våra recensioner ska hållas korta därför att: 1) Det korta formatet bäst passar på Internet. 2) För att vår budget inte tillåter att vi beställer längre texter, vilka kostar mer pengar. 3) För att våra recensionerna inte är det viktigaste materialet i tidningen, utan med dem vill vi skapa en överblick av Sveriges teaterliv så att våra läsare på ett lättfattligt sätt kan hålla sig uppdaterade om vad som händer på landets scener.
Men vi vill verkligen veta vad ni läsare tycker generellt om teaterrecensioner. Tycker du att de ska vara långa eller korta? Hur långt är för långt och hur kort är för kort? Vad tycker du är den viktigaste delen av en recension? Är det omdömet, djupanalysen, beskrivningen av vad som händer i föreställningen, det personliga tilltalet – att just en speciell skribent recenserar – eller något annat?
Tyck till i vårt diskussionsforum och utgå gärna från dessa två recensioner. Du kan vara anonym om du vill. Här hittar du vårt diskussionsforum »