Recension: Härifrån till enigheten eller Vem fan är Egon?

I ett glest befolkat län ska ”Vision Samsyn” genomföras via ”Projekt Genomlysningen”. Gråtmilda vårdbiträdet Gunbritt får den otacksamma uppgiften att iklä sin lilla del av den offentliga sektorn en ny språkdräkt: Genomföra en omorganisation där ingen nämner fula ordet ”omorganisation” och alla positivt tänker ”Let’s Go!”.

Med tvådagarskursens hjälp och ett skohorn ska hon lyckas. Om inte nu den senfärdige vaktmästaren Larsa, beskäftiga mattanten Janet och tvära köksan Rosmarie vägrat. Hur ska de tillsammans sätta stopp för rivning av det splitternya skolköket och ålderdomshemmet?
Länsteatern Jämtland – Härjedalen, organisatoriskt också de en del av Jämtlands läns landsting, räds inte att ta sina chefer i båten och ge sig ut på en sjövild roddtur: en politisk teater med glasklara budskap och ilsken satir över samtidsbyråkratiskt snömos. Premiärpubliken i Köttsjön har hiskeligt roligt. Hög igenkänning och revytouche då handlingen ligger nära landstingets egna omdiskuterade omorganisationer.
Men, för det finns såna också, det spretar. Det blir för skrikigt. Tendenser till överspel. Roliga regigrepp överutnyttjas. Och det blir lite enkelspårigt. De dumma gubbarna i landstingstoppen mot de små människorna på det kommunala golvet. Just därför är den tvära vändningen fin: De fyra blir samsynta, kliver över på den byråkratiska planhalvan och skapar ”Visionär Pensionär”, en pappersvision om äldreimport från EU som ska rädda allt vid det gamla – ett av de galna infall som är en av föreställningens behållningar. Det hade varit kul att se dem ro visionen ända in i land.

Malin Palmqvist