Utrensning utan katharsis

Desto större blir kontrasten när en trasig och blodig ung kvinna plötsligt dyker upp i trädgården. En kvinna som dessutom ideligen ändrar sin historia. För vem är hon och var kommer hon ifrån?

Just osäkerheten gällande identitet är pjäsens dramatiska nerv. Men har man inte läst boken är det smått omöjligt att följa med i hela första akten just på grund av denna oklarhet som också blir publikens.

Efter paus stramas intrigen åt och även den svärta som är bokens signum (som lite bakvänt först var en pjäs) när lager på lager av livslögner skalas av och Alide träder fram i ett helt annat ljus än vad den äppeldimma vi först möte henne i återspeglade.  Här ser man tydligt hur grymhet kan förvandla människan till ett primitivt djur.

Lena-Pia Bernhardsson övertygar som den jordnära bondfrun Alide medan Ida Engvolls Zara är utagerande med nerverna på spänn. 
   I bakgrunden agerar männen, de män som samtidigt är regissörer i kvinnornas liv: Gerhard Hoberstorfers frustrerade och förkrossade Hans, Samuel Frölers käckt lökstinkande Martin och Zaras svarta orm till hallick, Pasja (Joakim Gräns).
 
Nej, skådespeleriet är det inget fel på. Ändå griper inte föreställningen tag i hjärteroten på det sätt som historien förtjänar. Kanske beroende på den försiktiga regi som Åsa Melldahl driver och som accentueras av den glasvägg som skiljer scenen från salongen och som gör att vi i publiken slipper känna stanken av det bajs som kletas på fönstret hos en ”förrädare”. En distans som även mikrofongreppet bidrar till: Så snart en roll ska berätta en känslig historia från sitt liv så sker det via mikrofon.
   Bara likflugornas envetna surr når ut i hela rummet när detta skeva mardrömspel om en tid och plats helt nära vår, i grannlandet Estland, utspelas på Stockholms stadsteaters lilla scen. 

Som en bit av vårt kollektiva minne är detta en livsviktig historia. Som teaterkonst är den inte lika imponerande. Men förhoppningsvis bidrar föreställningen ändå till att lära fler människor att känna igen ondskans förvridna ansikte när det smyger sig på i din vardag.