Revolution i genusfabriken

När Profilteatern sätter upp Liv Strömquists Einsteins fru känns det rätt mycket som att befinna sig i seriealbumet. Det är räfst- och rättarting med tvåsamhet, ”Vänner”-sexualitet, kärnfamiljen i allmänhet, Elvis Presley i synnerhet, kristen fundamentalism – och indirekt förstås också oviljan att se andra religioner som flerskiktade och mångfacetterade – med mera.

Ulla Karlssons grafiskt rena svart-grå-vita scenografi och kostym med chockrosa accentfärg leker med serietidningens fyrkantiga uttryck, tecknat överdrivna proportioner och platta former. Citat ur serierna är textade i scenografin och fler och fler citat textas under föreställningens gång. Kända personer – Vänner-sextetten, Dr Phil, Göran Hägglund med flera – tar plats på scenen som platta pappersfotomasker av sig själva.

Textmässigt följer pjäsen nästan exakt seriealbumet, men albumets dramaturgi är omklippt. Som om serierutorna klistrats ihop i ett nytt realtids-3D-collage. Det fungerar mycket bra. Tilltalet – Liv Strömquists upprörda och humoristiska röst – finns kvar på scenen. De fyra skådespelarna glider in i och ut ur mängder av roller, på premiärkvällen till 99,7 procent mycket smidigt. Serietidningskollaget är snyggt sammanfogat, Lena Karlssons musik ger tempo, det är bara en skarv som stör mig: passagen mellan idolerna Yoko Ono och Voltairine de Cleyre.

Nya sammanhang blir också uppenbara i den omklippta dramaturgin: som insikten att Socialdepartementet i sitt 90-talsprojekt Flicka har en del gemensamma drag med Elvis Presleys ambition att hålla ”sin” Priscilla ren och forma henne till den perfekta hustrun. Socialdepartementets svar på att unga kvinnor mår dåligt var att förändra deras självbild och mediebilden,  inte de makthierarkier som ligger bakom ohälsan. De unga kvinnorna ska prompt ha en make-over av ett eller annat slag. ”Varför vara en hora när man kan vara en huldra?” ”Du vet väl om att du är värdefull – du behöver inte vara sexig!” Därför är det så sjukt befriande att se Lina Hognerts otillrättalagt Elviskåta Priscilla på scenen. Och så sjukt att det är så.