Riksteatern: Psykos 4:48

Riksteatern har valt att spela Sarah Kanes Psykos 4.48 som en monolog. Annika Hallin, med kort mörk snagg och svart skinnpaj, spelar kvinnan som ställer sig själv inför frågan: Ska hon välja livet eller döden? Annika Hallin och regissören Melanie Mederlind har tagit fasta på ilskan i texten. Hallin påminner om en trotsig tonåring som både vill bli lyssnad på och lämnad ifred. Hon skär sig med ett rakblad över handlederna, men ingen får titta på såren.
   Svarta sotflingor faller från taket och bildar en allt större hög på golvet. Scenrummets enda färgklick är den röda hjärtformade gasballong som, när det oundvikliga slutet närmar sig, symboliskt släpps upp mot taket. Det är enkelt, avskalat och snyggt. Annika Hallin är driven, men egentligen som bäst när tempot lugnar ner sig och den obegripliga kärleken bryter igenom allt det hemska. Med fler sådana variationer i tempo och uttryck tror jag att slutresultatet hade skimrat som en oljefläck. Nu är det helt kolsvart. Allra mest saknar jag galghumorn som anas men inte riktigt tillåts blomma.