En underhållande läckerbit i 1700-talskostym. Tryfferad med rokokofladdrande punkfrillor on the top och rosiga krås både fram och bak.
Mais oui! Östgötateaterns Figaros bröllop med Stina Ancker som upplyst despot vid styrpulten ter sig både elegant och busigt kättjekråmande. Lite som en Dolly Parton i cembalostuk med en romantisk Cherubim vid pedalerna: tämligen vidlyftig, utsökt precis, frikostigt självironisk och fraserat förälskad.
Denna franskklassicistiska komedi, för censurens skull utlokaliserad till ett spanskt slott, utmanar numera ingen med sina bistert provokativa vibbar. Annat var det i Pierre-Augustin Caron de Beaumarchais samtid, då pjäsen förbjöds och fick vänta sex år, innan den 1784 äntligen hade premiär på Comédie-Française (Wolfgang Amadeus Mozarts operaversion kom 1786) – och blev en förrevolutionär jättesuccé. Senare uppbackad av revolutionsledaren Georges-Jacques Dantons utrop: ”Figaro har dödat aristokratin!”
Fullt så radikalt våldsbenägen är nu inte Jesper Barkselius när han låter sin klassupproriskt stubblockade Figaro ta itu med intrigmakeri, kärlekskrankhet och inbilska feodalherrar. Och hur mycket Patrik Voights prestigeladdade greve än blåser upp sin högröda svartsjuka och hedersanstrukna vokabulär, så tar vi honom ju knappast på allvar.
Eller för den delen Peter Sundbergs rosensvansade läkare, Jörgen Mulligans fågelstuffade musiklärare och Bo Höglunds försupne trädgårdsmästare. Sådana karlar är ju en enkel match för de verkligt smarta: kvinnorna.
Grevinnan i Karin Bergquists höftyppiga framtoning – som sagt, snacka om Dolly Parton! Faktiskt väldigt comme il faut av Maurits Elvingssons kåta Cherubim i mycket rosiga hosor att förära sin åtråvärda grevinna en svensk tokvariant av I will always love you.
Ivriga Susanna i kraft av Caroline Harryssons träffsäkra tolkning, en idealisk Gunnel Samuelsson som hushållerskan Marcelina och Rebecka Pershagen som den knixigt unga pigan Fanchette.
En charmerande iscensättning, och en munter fest för ögat – Agneta Skarp och Josefin Lindskog har gjort ett kanonjobb med scen och kostym. En galen dag helt enkelt, vilket är pjäsens undertitel. Med stor chans på publiksuccé.