Samisk moonwalkDansaren och koreografen Ola Stinnerbom i Kompani Nomad, som har haft premiär för en föreställning om undertryckandet och förnekandet av den samiska identiteten. Foto: Birgitta Stålnert
Recensioner [2008-12-01]

Samisk moonwalk

Dom kallar oss lappdjävlar av Ola Stinnerbom
Scen: Pustervik
Ort: Västra Götaland
Medverkande: Ola Stinnerbom
Länk: Pustervik


RECENSION/DANS. Dom kallar oss lappdjävlar är ett starkt, teknikskickligt och tilltalande dansdrama, med musik och koreografi av Magnus respektive Ola Stinnerbom. Björn Gunnarsson har sett Kompani Nomad på Pustervik.

Alla vänner av Västanå Teaters unika folkkulturestetik känner till Magnus Stinnerboms musik och Ola Stinnerboms koreografi. Den senares grupp tillsammans med Birgitta Stålnert, Kompani Nomad, har nu haft premiär för sin senaste uppsättning, betitlad Dom kallar oss lappdjävlar.
   Temat i dansdramat är undertryckandet och förnekandet av den samiska identiteten i rasbiologins och den kulturella hegemonins namn.


I sin första position ligger Ola Stinnerbom med huvudet i en väska. Ansiktslös, med hela sitt jag i nomadens kappsäck. Dansen är långsam och mycket symbolisk: dansaren rör sig nära golvet som ett utryck för underordningen, för förnekelsens utsatthet och kanske också rädsla. Musiken består av etniska klanger och tunga rytmer, sydsamisk jojk med inslag av strupsång.
   Dansen fortsätter lågt, nära golvet, med akrobatiska positioner som handstående och en häpnadsväckande samisk moonwalk med böjda knän. Till detta läser en inspelad röst föraktfullt en beskrivning av samiska raskaraktärer. Ur sin väska tar dansaren fram kolt och mössa, men förkastar så småningom dessa konventionella uttryck för folkgruppstillhörigheten.


I en filmsekvens på fondväggen förekommer en kvinnlig dansare, och här blir tonfallet i både musik och dansrörelser avsevärt mera lyriskt. Så kommer Ola Stinnerbom tillbaka på styltor: som en schaman eller gudagestalt som tagit fågelhamn, med långa, prövande steg och silverglittrande vingar.
   Till detta fantasieggande avsnitt får rytmen funksynkoper. Mitt på scenen står en skimrande stol, upphöjd som en tron. Till sist lyckas dansaren klättra upp för maktens pelare och kan ta sin rättmätiga plats i självkänslans ljus. Han erövrar rätten till sin identitet med stolthet, stärkt av kontakten med ursprungsmyterna och riten.


Förmågan att framkalla en säreget drömsk, bortomverklig stämning känns igen från Västanåkonceptet, men här är den kombinerad med ett politiskt budskap. Symboliken är kanske stundtals lite väl övertydlig, men Dom kallar oss lappdjävlar är ändå en stark, teknikskicklig och mycket tilltalande föreställning.



LÄNK
Kompani Nomad

Björn Gunnarsson

Share/Bookmark
Vilket betyg vill du ge föreställningen? (0 st)

För att sätta ditt betyg, för musen över Nummersymbolerna nedan och klicka på exempelvis symbol nummer 3 om du vill ge betyget 3.

1 Star2 Stars3 Stars4 Stars5 Stars
Loading...
Tyck till!

Så här tycker Nummers läsare