Det pågår forskning på Unga Klara-scenen Lagret. Alla hugade kan vara med, men gymnasieklasser är särskilt välkomna. Vid garderoben får alla vita läkarrockar att trä på och vips är publiken, oavsett ålder, hudfärg eller kön en någorlunda homogen skara forskarkolleger redo att delta i en scenisk undersökning om just kön.
På bästa Unga Klara-manér, i närkontakt med publiken, börjar det så med genetisk biologilektion och tipspromenad. Clara Norman och Richard Sseruwagi guidar på denna interaktiva tur in i könsproblematikens vindlingar. Det är samma förväntan i luften som vid en plojartad temaförfest och med varsin mugg te i handen svarar vi villigt på 1, x, 2-frågor och stoppar svarslapparna i papperstuggen för att sedan klistra ihop den nya människan av strimlorna.
Och visst är den kul den här teaterleken, som också fungerar som effektiv metod för att på uppsluppet och högst fysiskt sätt närma sig pjäsens högst väsentliga kärnfrågor om könstillhörighet och identitet. ”Vem är du i dag?” lyder en av frågorna i tipsrundan. Själ, människa, varelse är några av svarsalternativen. Ja, vem vet?
Så bjuds vi in i den white box, som bildar scen, med publiken bänkad runt kanterna. Här möter vi pjäsens ursinniga allvar genom Brenda, en dubbelroll för Fredrik Lundqvist och Cilla Thorell, som båda också kliver in i rollen som Brendas enäggstvilling Brian. Tillsammans berättar de den sanna historien om Bruce, som efter en misslyckad omskärelse blev utsatt för det mest groteska människoexperiment. Likt en annan Frankenstein bestämde sig läkaren för att prova den då moderna tesen att könet är en konstruktion – och han gör det i sin allra mest extrema form. Bruce döps till Brenda och förses med dockor, klänningar och kvinnligt könshormon. Men i stället för kvinna blir hon ett monster, som trivs lika lite med sin roll som hon förstår sin stympade kropp. Självmordet är ständigt i tankarna.
Det 1960-tal den verkliga Brenda levde i accentueras snyggt i accessoarer och ögonblicksbilder. Ensemblen stämsjunger California Dreaming med drömsk desperation, Cilla Thorell och Fredrik Lindqvist spelar Brenda med kroppslig fysik och innerlig närvaro – denna ”hen”, denna flickpojke, som vid fjorton års ålder bestämmer sig för att skippa könsexperimenten och bli David.
Regissören Gustav Deinoff har skapat ett akut och tätt spelat drama av Erik Uddenbergs rättframma text. Tillsammans är vi David är teaterforskning med brännhett berättigande.
Loading ...
