Glassigt och dassigtSelma Lagerlöf (Anita Dahl) och August Strindberg (Staffan Westerberg) skryter och skrävlar på damtoan under Nobelfesten i Selma och Ågust.
Recensioner [2009-03-12]

Glassigt och dassigt


RECENSION/TEATER. Staffan Westerbergs föreställning Selma och Ågust på Stockholms stadsteater är en fri fantasi om två litterära giganters möte. Men egentligen handlar det kanske mest om döden. Stig in på dam- och herrtoaletten.

Oj, det står en hel liten orkester inne på dass. Glassigt värre. De trängs där inne på herrarnas på Lilla scenen i baletthoppekläder och svart kostym och kommenterar och ackompanjerar. Och inne på damernas sitter August Strindberg.
   Det är Nobelfest och Strindberg (Staffan Westerberg) och Selma Lagerlöf (Anita Dahl) möts på toaletten (var annars?) i Staffan Westerbergs fria fantasi kring två litterära giganter.


Fri och fantasi är så klart nyckelord. Och låt mig säga så här: du får väldigt mycket Westerberg för pengarna. Kanske lite mindre Strindberg, men desto mera Lagerlöf. Faktum är att hälften vore nog för mig.
   Och då tillhör jag verkligen inte dem – om de nu ens existerar annat än i mytbildningen, som för övrigt är så stark att den skämtas om i föreställningen och utreds i programmet – som traumatiserades av de vilsna pannkaksäventyren i tv. Tvärtom inspirerades jag, och pallar följaktligen rätt hög grad av den där pirrande äckelförtjusningen som kommer av Westerbergska tossaglimtar, knäiga långkalsonger och skämt på pottkanten.


Jag applåderar den scenografiska galenskapen, de berättartekniska hyssen, de knasiga musiknumren, den skitiga humorn. Men nummer på nummer på nummer i detta frosseri i grötig dramaturgi får nog flera i salongen att se sig lite försiktigt om efter själva pjäsen. Eftersom den egentligen handlar mer om livet och döden än om Ågust och Selma så hade man kanske kunnat strama till de biografiska utsvävningarna och tidsplanen lite i detta svällande musikaliska teatercollage?
   Tur att jag hör också till dem som vet att uppskatta en knasig kille i paljetthotpants och Nils Holgersson-mössa, särskilt när han trollar fram en enorm påfågelstjärt och förtjänstfullt binder ihop det ena och det andra med självklar divalogik – Jens Nilsson blir helt klart en aftonens favorit. Tillsammans med vresigt underbara Per Sandberg som, till exempel som stöddiga tjuren Sintram och lika stöddiga majorskan, lyfter varje scen han kliver in i.
   Ja, föreställningen Selma och Ågust får helt enkelt sammantaget beskrivas som både glassig och dassig.

Maina Arvas

Share/Bookmark
Vilket betyg vill du ge föreställningen? (0 st)

För att sätta ditt betyg, för musen över Nummersymbolerna nedan och klicka på exempelvis symbol nummer 3 om du vill ge betyget 3.

1 Star2 Stars3 Stars4 Stars5 Stars
Loading...
Tyck till!

Så här tycker Nummers läsare