Serveringsvagnen rullar in på scenen

Den lilla möbeln med sina för teaterscenen utmärkta mobila egenskaper, förekommer i tre pjäser samtidigt just nu: ”Morbror Janne” på Göteborgs stadsteater, ”Påläggskalven” på Backa Teater i Göteborg och i ”Män” på Malmö Dramatiska teater.
Mest omhuldad är serveringsvagnen i Göteborg. I Linus Tunströms version av Tjechovs ”Onkel Vanja”, ”Morbror Janne”, rullas den blanka stålvagnen oupphörligen in och ut från scenen, lastad med en pumptermos med kaffe – svensk nytolkning av samovaren – samt en allt tommare vodkaflaska. Stadsteaterns vagn ger i pjäsen oavsiktligt eller medvetet associationer till sjukhusens operationsvagnar, som ser nästan likadana ut.
I Henning Mankells pjäs ”Påläggskalven”, regisserad av Eva Bergman, gör serveringsvagnen entré en bit in i första akten för att inte rullas ut förrän i slutscenen. På vagnens två våningar trängs de klassiska, svenska fikaingredienserna: kaffe i TV-kannor samt en stort fat kanelbullar.
I ”Män” av Edward Bond, regisserad av Olof Lindqvist, har serveringsvagnen en något mer undanskymd plats. Den står nästan hela föreställningen bakom ett transparent draperi i bakgrunden, laddad med diverse spritsorter.