Recensioner [2004-04-15]

Sett i veckan – Ad Astra, Fängslad, Viltstigen, Maneter, Slagen Gul och Blå, Samtidigt: 5 tr, Blodet ropar på sina bröder

Under vinjetten Sett i veckan hittar du kortfattade kommentarer om föreställningar vi hunnit se i veckan. Vissa tipsar vi lite särskilt om med längre artiklar. Dom finns i samma avdelning under rubriken "Tipset".

AD ASTRA
av Karin Boldemann
Det är en ovanlig och vacker duo vi möter i Ad Astra – den gamla kvinnan i Anita Dahls gestalt och den unge pojken hon frammanar ur minnet – Daniel (Daniel Larsson). Vi är på besök i kvinnans vardagsrum, men också i 30- och 40-talets Tyskland. Det var där kvinnan som ung mötte den unge mannen – en man som liksom många andra tyska män stupade i kriget. Kärlekssaga eller historisk tillbakablick – Ad Astra kan gälla för båda! (AH)
Spelas på Strindbergs Intima Teater i Stockholm

FÄNGSLAD
av Joseph Sturdy
Spelplatsen – Uppsala slott – kunde inte vara bättre vald till denna dramatiska dans-triptyk om tre historiska personer – Drottning Kristina, Oscar Wilde och Beethoven. I den mäktiga Rikssalen får dessa gestalters kamp genom svårigheter som abdikation, fängelse och dövhet en extra dimension. Imponerar gör dansarna från Cullbergbaletten liksom Uppsala Kammarsolister, som spelar Beethoven med nerv och passion. Fritt fram för fria associationer, men för den som vill ”förstå” lite bättre ges en halvtimmes publikintroduktion före föreställningen. (AH)
Spelas på Uppsala slott i Uppsala

MANETER
av Dag Lindberg
I Dag Lindbergs pjäs får vi möta ”manet-människor”: tre personer som gör allt för att skydda sitt verkliga jag i en dialog som andas nytänkande och rent av galenskap.
   Vid närmare eftertanke: är vi inte alla lite av maneter – genomskinliga i allt vi gör och med förmågan att bränna till så fort någon närmar sig vårt inre?
   Lite studentteater-feeling på skådespeleriet, men manuset är intressant. (YL)
Spelas på Dramalabbet i Stockholm

VILTSTIGEN
av Franz Xaver Kroetz
Här andas Ibsen. På scenen finns fyra personer: Den ”Six feet under”-liknande mamman, den överbeskyddande pappan, den kära dottern och hennes pojkvän. Någon kommer att skjutas innan föreställningen är över.
   Däremellan dunkar discoklassikernas oskyldiga sexighet som står i stark kontrast till Melanie Mederlinds DDR-bruna scenografi. Skickligt bäddar den in detta drama vilket, som det brukar heta i filmens värld, är ”based on a true story”.
    En stark regiprestation (Mederlind) och tillika Sverigepremiär av en pjäs som blev film av Fassbinder 1972 – och som absolut bör ses. (YL)
Obs! Färskvara. Återstående speldag bara 16 april kl 16.00 samt 19.00
Spelas på Dramatiska institutet i Stockholm (Filmhuset)

SLAGEN GUL OCH BLÅ
av pseudonymen Azadi Reich
Ett slags pastisch på antikens dramer där syster hämnas medsyster. Allt i en hologramliknande dramaturgi som låter både dåtid och nutid, antiken och vår samtid, samsas på ett och samma plan i ett Etrurien hotat av Akajer som likväl kunde vara… ja, varför inte Hallundabor i Stockholm.
   Helt utflippad, sexfrustrerad och kanske inte helt glasklar i sitt budskap, men jag kan ändå inte låta bli att konstatera: Tribunalen är ändå, vid sidan av Moment, Stockholms hetaste, politiska teaterscen. (YL)
Spelas på Teater Tribunalen i Stockholm. OBS! Endast till 24/4.

SAMTIDIGT: 5 TR
av Daniela Kullman
Ännu en förortspjäs har sett kvällens ljus på en innerstadsscen. Men tyvärr tillför den inte särskilt mycket i genren. Kanske känner man igen sig om man är tonåring och, liksom pjäsens Matti och Maria, bor i en miljonprogramslägenhet med hemskt tunna väggar. Med lite tur hittar också den publiken till Scenarios källare. Om man är talangscout finns dock två fynd att göra: Isabel B Reboia och Mikael Wranell – om dem sprakar det verkligen. Men av Teater Scenario kunde man faktiskt förvänta sig mer. Kanske en del 2 med fördjupning? (CD)
Spelas på Teater Scenario i Stockholm

BLODET ROPAR PÅ SINA BRÖDER
av Jörgen Dahlqvist
Tragedin i Knutby fick Jörgen Dahlqvist att skriva ännu en monolog. Denna gång är det kvinnans historia vi hör. I en liten mörk cell står hon och talar till en förhörsledare, den misshandlande mannen och även till Gud. Avsaknaden av scenografi sätter ordet i centrum. Karin Huldt gör rollen som den misshandlade kvinnan med en stor närvaro. Hon ser alldaglig ut i beige skjorta, långbyxor och vårjacka och hon beskriver en vardag med både våld, sexuella övergrepp och förnedring. Det är äckligt och sorgligt, men skrämmande verklighetstroget.
(KL)
Spelas på Teatr Weimar i Malmö

Anna Hedelius (AH), Ylva Lagercrantz (YL), Cecilia Djurberg (CD), Karin Lindbom (KL)

Share/Bookmark
Vilket betyg vill du ge föreställningen? (0 st)

För att sätta ditt betyg, för musen över Nummersymbolerna nedan och klicka på exempelvis symbol nummer 3 om du vill ge betyget 3.

1 Star2 Stars3 Stars4 Stars5 Stars
Loading...
Tyck till!

Så här tycker Nummers läsare