När Jerome Kern och Oscar Hammerstein II beslutade sig för att sätta upp Edna Ferbers roman Showboat som musikal på Broadway 1927 mumlades det om att det var befängt. I klacksparkarnas och förenklingarnas värld fanns inget utrymme för seriöst innehåll.
Idag blåser andra osäkerhetens vindar om ett våghalsigt projekt med hög omsättning och en mastodontensembel i det internationella samarbetet mellan Sörmlands Musik & Teater och de 13 artisterna från Sydafrika. Men trots att det bitvis svajar är samarbetet långt ifrån att kapsejsa.
Handlingen utspelar sig kring teaterbåten Cotton Blossom som åren 1887–1927 färdas längs med Mississippifloden och underhåller befolkningen i städerna runtomkring. Ombord finns kapten Andy (Thomas Roos), hans familj och besättningen.
Kaptenens dotter Magnolia (Frida Jansson) drömmer om att få bli skådespelare, ett yrke hennes mor (Marie-Chantal Long) finner högst opassande. Magnolia får stöd av teaterbåtens primadonna Julie (Ulrika Tenstam) som i smyg lär henne både spela piano och teater. Så när Julie plötsligt tvingas lämna båten då det kommer fram att hon har ”negerblod i sig” får Magnolia chansen att förverkliga sin dröm.
Det känns som om jag någonstans mellan foajén och salongen har klivit ombord på en tidsmaskin och flutit tillbaka till 1900-talets början, tack vare Bengt Fröderbergs scenografi. I fronten av ett oändligt djup står den ståtliga teaterbåten där en dyster, romantisk, nostalgisk och humoristisk historia äger rum.
Tyvärr en historia där sviterna efter inbördeskriget och rassegregationen spelar en biroll, i bakvattnet av en udda skådespelarfamiljs liv och lustar. Manuset reviderades av Harold Princes 1993 och jag undrar om den första versionen bättre belyste de svartas situation, eller om det kunde bearbetats bättre här.
Men ensemblen från Cape Town Opera är gudomligt medryckande, Noluthando Mili (Queenie) glänser med sitt trovärdiga spel, Eskilstunapojken Thomas Roos visar sin komiska ådra som den kuvade kapten Andy, och Otto Maidi (Joe) sätter hela salongen i svängning när han river av Old man river från övre däck.
Som helhet flyter dock båten bitvis trögt och några i ensemblen har, något tidstypiskt, en överspelad präktighet som känns förlegad.
Men dansnumret även kallat ”det lilla smakprovet” mot slutet av föreställningen blir som fyrverkerierna vid tolvslaget.
Loading ...
