Hej Kristofer Steen! Ska Rodolphe headbanga?
– Nej, och det blir inga ”stagedives” heller. Ur ett publikperspektiv tror jag inte man anar min bakgrund i punk och hardcore. Men kanske det märks att jag har en oortodox bakgrund.
Men är den så ovanlig?
– Nej, många i operavärlden kommer från hårdrockssammanhang. Lite överraskad blev jag att det är så vanligt. Det är bra om det kan bli ett möte mellan punkens intensitet och den perfekta klassiska musikvärlden.
Operahusens verksamhet består till stor del av ett förvaltande av gammal musik. Då behövs nytt blod, unga människor som kan hitta annorlunda vinklar och tolka historierna i relief mot samtiden. I en tid när många talanger går till reklambranschen valde Kristofer Steen Operahögskolans regilinje för att utveckla sin begåvning. Men vägen dit var inte den rakaste.
Som gitarrist i Refused – det hårdaste, radikalaste och argaste rockband Sverige skådat – har han turnerat världen över och från grunden lärt sig hur man skapar dramatik på stora arenor. 2012 turnerade bandet efter ett uppehåll på fjorton år, en återförening på Beatles-nivå för världens alla hardcorefans. Samma år släppte Norrlandsoperan nyheten att man bett Kristofer Steen regissera Giacomo Puccinis La Bohème.
Finns det likheter mellan uttrycket i Refused och regisserandet av La Bohème?
– Känslomässigt är det samma sak, det handlar om en dynamisk helhet i två helt olika men mycket extrema uttryck.
Det anarkistiska uttrycket i Refused står så långt ifrån den borgerliga musikinstitutionen opera man kan tänka sig. Har du alltid haft operan i dig, i smyg?
– Min mamma tog med mig på opera när jag var liten, så jag har haft det med mig så länge jag kan minnas. Opera är så sammansatt, vissa saker är fantastiska, vissa olidliga. Men det är också en konstform som tål rätt omild behandling, och jag gillar att stångas med de borgerliga värderingarna.
Hur gjorde du för att hitta din tolkning av La Bohème?
– Jag tänker inte så mycket på innovation utan utgår från textens information om karaktärerna. Läser deras beteenden och försöker hitta ett koncentrat; vem är den här personen?
– Librettisten är sällan på samma nivå som kompositören, så många karaktärer framstår som träiga, och det är en utmaning att försöka förstå varför de beter sig som de gör.
Finns det någon opera du gärna vill göra?
– Helst av allt Tosca, det är den som har mest kontemporärt flyt både i musiken och i sin dramatiska struktur.
Kanske en opera om Refused?
– Absolut inte. Jag är inte så förtjust i konceptet rockopera. Det är inte musikformer som tar fram det bästa ur varann.
Läs Nummers recension av La Bohème här.
Denna text är tidigare publicerad i Tidningen Vi nr 3.2013.
Loading ...
